Striden om molnen: Evroc mitt i Europas it-uppvaknande

Vi går live den första juli, säger Mattias Åström, vd och medgrundare till svenska Evroc som vill leverera ett ”fullvärdigt” – eller snarare ännu bättre – alternativ till Amazons, Googles och Microsofts molntjänster. Lanseringen av Evrocs moln blir kulmen på över tre års hårt arbete.

– Det finns europeiska molntjänster, men de är små. Hittills har det inte funnits någon aktör med en paneuropeisk ambition, och ingen med ambitionen att göra ett produkterbjudande som är lika starkt som de amerikanska molnen, säger Ted Persson, partner vid EQT Ventures och styrelseledamot i Evroc.

EQT Ventures har tillsammans med riskkapitalfonden Norrsken VC varit med och finansierat Evroc från start.

– Vi har haft Mattias på vår radar länge. Han är den minst kända superentreprenören inom den svenska techbranschen som sålt bolag till Apple, Nokia och Qualcomm – bland andra. Så när Mattias kom och sade att han ville bygga något stort ville vi vara med, säger Ted Persson.

Miljardrunda i ryggen – behöver mer

Tidigare i vår tog Evroc in motsvarande cirka 560 miljoner kronor i en serie A-runda. Rundan leddes av EQT Ventures, Norrsken VC och riskkapitalbolagen Blisce och Giant Ventures. Sedan starten har Evroc tagit in drygt 730 miljoner kronor, har Breakit rapporterat.

Men det kommer krävas mer pengar. Mycket mer.

– Det kommer att krävas tiotals miljarder euro för att göra det vi har planerat. Men vi behöver inte alla pengarna på en gång. Vi köper fler servrar vartefter kunderna kommer. Och vi fokuserar på segment inom försvar, myndigheter, hälsovård, banker och sektorer med många regleringar, säger Mattias Åström.

– EQT är en stor koloss med en massa olika delar. Om allt går bra har vi en massa spännande infrastrukturfonder som kan vara behjälpliga i ett senare skede, säger EQT Ventures-partnern Ted Persson.

När Evroc nu är redo för lansering är tajmningen närmast löjligt bra – bättre än såväl Mattias Åström som Ted Persson kunde föreställa sig när bolaget grundades 2022.

Och anledningen stavas: Donald Trump.

Order mot Netanyahu

Det är maj 2024. Karim Khan, chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen ICC, har beslutat att ansöka om en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu efter misstänkta krigsförbrytelser i Gaza.

Men han är hårt pressad. Utrikesminister David Cameron har hotat med att Storbritannien kommer dra tillbaka sitt finansiella stöd till ICC om Karim Khan gör verklighet av sina planer. Benjamin Netanyahu har också en stark allierad i supermakten USA.

Det är bakgrunden till att Karim Khan varnar för fortsatta ”otillbörliga” påtryckningar när han tillkännager sitt beslut den 20 maj.

Men påtryckningarna upphör inte. Tvärtom. Mindre än en månad efter att Donald Trump flyttar in i Vita huset för andra gången undertecknar han en exekutiv order som inför sanktioner mot ICC och Karim Khan.

Domstolens chefsåklagare får sina (eventuella) tillgångar i USA frysta och han förbjuds att resa in i USA.

Men Donald Trumps långa arm når längre än så. I februari i år förlorar Karim Khan tillgången till sitt e-postkonto hos Microsoft då sanktionerna också innebär att amerikanska molnjättar förbjuds att leverera it- och molntjänster till honom.

Molnjättarna kan släcka Danmark

Samtidigt som Karim Khan utsätts för Donald Trumps påtryckningar befinner sig Danmark i kollektiv chock. Landets forna allierade USA säger sig vilja ha Grönland.

Donald Trump betonar att USA ”behöver Grönland väldigt mycket” och experter menar att USA:s president skulle kunna utöva utpressning genom att tvinga bolag som Microsoft, Google och Amazons AWS att sluta leverera tjänster med hänvisning till nationell säkerhetslagstiftning.

Då de amerikanska techjättarna dominerar med över 80 procent av den europeiska molnmarknaden skulle en sådan åtgärd effektivt ”släcka ned” Danmark.

– Vi vet att Trumpadministrationen gärna hotar sina vänner och allierade. Handelskriget är ett väldigt tydligt uttryck för det, säger Gunnar Hökmark, tidigare ledamot i Europaparlamentet, numera ordförande för tankesmedjan Frivärld som bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

– Det är oerhört viktigt att det växer fram europeiska alternativ. Då minskar vi utrymmet för amerikansk utpressning och hot. Det här tar danskarna på stort allvar, fortsätter Gunnar Hökmark, som av en händelse befinner sig på konferens i Köpenhamn – där det, med stark politisk uppbackning, pågår febrila ansträngningar för att minska beroendet av de amerikanska molnleverantörerna.

Ett ”private cloud”

För bara några dagar sedan meddelade Danmarks digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen att ”hennes” myndighet från och med juli successivt ska överge Microsofts mjukvara för att i stället gå över till mjukvara i öppen källkod, som Linux och Libreoffice. Om allt går som det är tänkt kommer myndighetens samtliga medarbetare använda en öppen källkodsbaserad lösning innan året är slut.

Att det inte bara är danskarna som oroar sig har Torbjörn Kronander, vd för medicinteknik- och cybersäkerhetsbolaget Sectra, fått erfara.

– Vi märker tydligt i Europa att våra kunder – sjukhusen – har blivit alltmer tveksamma till de amerikanska molntjänsterna. Det är en betydande förändring, och det innebär att vi kanske inte kan lägga våra medicinska it-system hos amerikanska leverantörer som Microsoft, AWS eller Google – även om vi egentligen skulle vilja, säger Torbjörn Kronander och fortsätter:

– Vi har möjlighet att skapa det vi kallar ett ”private cloud” – alltså en molnlösning som vi själva driftar. Men det är inte vår kärnverksamhet, och något vi helst undviker.

Krock med GDPR

De europeiska sjukhusen oroar sig dock mindre för utpressning från USA:s sida, och mer för de juridiska konsekvenserna.

I korthet handlar problemet om att USA:s underrättelsetjänster, under vissa omständigheter, har laglig rätt att begära tillgång till data som lagras av amerikanska företag – även om den fysiskt befinner sig utanför USA. Förutom att få europeiska patienter att känna sig bekväma med att NSA läser deras journaler står detta i direkt konflikt med den europeiska dataskyddsförordningen, GDPR.

Historiskt har den här konflikten hanterats hjälpligt genom avtal mellan EU och USA, som syftat till att göra undantag från amerikansk lag och säkerställa att GDPR efterlevs.

Men PCLOB, den amerikanska tillsynsmyndighet som ska övervaka dataskyddsavtalet, har under Trumpadministrationen utsatts för politisk press och förlorat i trovärdighet.

I januari i år avskedade Donald Trump tre demokratiska medlemmar av PCLOB. Kvar blev endast en republikansk ledamot – vilket gjorde att styrelsen inte längre var beslutsför. I maj slog en amerikansk domare fast att avskedandet av två av medlemmarna stred mot lagen. Domen kan dock komma att överklagas.

”USA blir allt mer auktoritärt”

Oavsett utgången har Donald Trumps utrensning av nyckelpersoner inom den amerikanska dataskyddsmyndigheten väckt allvarliga tvivel om USA:s vilja att upprätthålla de integritetsskydd som krävs enligt GDPR. Och frågan om USA och de amerikanska techbolagen fortfarande kan anses uppfylla kraven i GDPR hänger nu i luften.

– Det ligger till att börja med på EU-kommissionens bord att avgöra om den juridiska överenskommelsen mellan EU och USA fortfarande håller. I ett senare skede kommer frågan sannolikt att hamna hos domstolarna, säger Carl Heath, forskare vid Rise.

Samtidigt betonar Carl Heath att det inte är de juridiska komplikationerna som oroar honom mest.

– Problemet är att USA håller på att utvecklas mot en alltmer auktoritär stat.

Carl Heath menar att insikten nu börjar sjunka in på flera håll i Europa:

– Nederländerna och danskarna har insett att det här är ett verkligt problem. I Tyskland har processen för att stärka den digitala suveräniteten pågått länge – inte minst i delstaten Schleswig-Holstein som under flera år arbetat med att byta till öppen källkod.

I Frankrike är samtidigt president Emmanuel Macron djupt engagerad i frågan. Förra veckan deltog han i Vivatech i Paris – Europas ledande evenemang för startupföretag och teknologi – där han återigen betonade vikten av europeisk digital suveränitet och satsningar på artificiell intelligens.

På plats i Paris var också Evrocs Mattias Åström.

– Sedan Donald Trump kom till makten för andra gången uppvisar företag och myndigheter en helt annan desperation. Vi ser ett enormt intresse för vår molntjänst. Om vi i framtiden vill kunna tycka till om tullar, situationen i Mellanöstern och kriget i Ukraina måste det finnas alternativ till de amerikanska techleverantörerna.

Svenskar i nyckelroller

Parallellt med att Europa vaknat upp till en ny säkerhetspolitisk verklighet har flera initiativ tagits – eller intensifierats – med syftet att minska beroendet av utländska teknikjättar.

Ett av dessa är Eurostack – ett industriellt initiativ som arbetar för att EU ska bli mer oberoende av utomeuropeiska leverantörer vilket anses kräva en komplett europeisk digital infrastruktur, inklusive molntjänster, AI, halvledare, nätverk och digitala identitetssystem. Över 250 bolag – däribland över 20 svenska – har ställt sig bakom initiativet.

Eurostacks grundare och mest framträdande profil är den italienska ekonomen Cristina Caffarra som varit rådgivare åt bland andra Apple, Amazon och Microsoft. I kretsen kring henne finns svensken Daniel Melin, tidigare molnstrateg vid Skatteverket och numera affärsutvecklare på den svenska molntjänstleverantören Safespring.

– Ska vi bygga upp en europeisk digital infrastruktur kan vi inte lita till olika former av bidrag eller forskningsprojekt. Projekten lever bara så länge det finns bidragspengar, men det blir inte industri av det, säger han.

I stället föreslår Eurostack ett näringspolitiskt instrument.

– Idén är att offentlig sektor i Europa ska tvingas köpa en större andel it-tjänster av europeiska företag. Vi har skissat på 35 procent, men man skulle kunna höja det till 50 procent över tid. På det sättet får man in riktiga behov och riktiga pengar i systemet. Det här vore fullt möjligt. Att diskriminera leverantörer som inte är från EU är lagligt, säger Daniel Melin.

Vi drar benen efter oss

Danmarks branschorganisation IT-branchen är inne på samma spår.

– Branschorganisationen publicerade för bara några dagar sedan ett dokument om digital suveränitet och man föreslår – precis som Eurostack – att det ska uppnås genom att offentlig sektor tvingas köpa mer it-tjänster av danska och europeiska företag, säger Daniel Melin.

Ett sådant beslut skulle kunna tas av EU-kommissionen.

– Eurostack har haft möten med ministrar i till exempel de tyska och franska regeringarna och med kommissionärer – bland annat Henna Virkkunen, som ansvarar för teknisk suveränitet, säkerhet och demokrati, och Stéphane Séjourné, som har industripolitiken på sitt bord. Vi vet att diskussioner pågår ända upp på Ursula von der Leyens nivå, säger Daniel Melin.

Samtidigt tycks politikerna i Sverige inte uppleva någon större brådska.

– Frankrike och Tyskland är de som går hårdast fram i den här frågan medan Sverige uppfattas som det land som stretar emot mest, säger Daniel Melin

Hur ser du på det?

– Jag vill inte gärna recensera politikerna. Men när Ulf Kristersson i en intervju i SVT:s Agenda uttryckte att det var bäst att ”ha is i magen” när Donald Trump sagt att han vill ta Grönland – det är ju en väldigt olämplig inställning när USA utvecklas på det sätt det gör. Riskerna är för stora. Om det smäller har Sverige ingen beredskap.