Svenska algoritmen skapar bytesmarkand för organ

Att övertyga människor att donera ett organ från sin friska kropp till en person de inte har någon relation till är svårt. Men när det gäller att rädda livet på en närstående är motivationen betydligt starkare. Problemet är att alla inte är kompatibla att ge ett organ till den som behöver hjälp, säger Per Lindnér, adjungerad professor i transplantationskirurgi:

– Det svåra är att hitta rätt vävnadstyp. Cellernas “nummerplåt” måste passa ihop – det är den vanligaste orsaken till att det inte går. Men det kan också handla om en blodgrupp som mottagaren inte kan ta emot. 

Med spelteori och matematiska modeller har Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, utvecklat en algoritm som löser problemet. Han utgår från matchningsteori – en gren inom nationalekonomi som analyserar hur människor och resurser kan paras ihop när pengar inte kan eller får användas. Tillsammans med flera svenska sjukhus har han byggt STEP, som är en sorts avancerad bytesmarknad för njurar.

– Det gör det möjligt att rädda livet på någon man bryr sig om som har en njursjukdom och behöver en transplantation, säger Tommy Andersson. 

Algoritmens avgörande roll

När donatorer och mottagare ska matchas krävs både medicinsk precision och prioritering efter behov. Antalet möjliga kombinationer kan uppgå till flera miljarder. Här spelar algoritmen en avgörande roll.  

– Vi kan testa miljarder olika tänkbara lösningar inom loppet av sekunder. För en människa skulle samma arbete ta hundratals år, säger Tommy Andersson. 

På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg pågår ett trepartsbyte av njurar och Spets följer med i operationssalen. 

– På morgonen började teamen med att ta ut tre njurar. En här i Göteborg, en i Köpenhamn och en i Helsingfors. Vid lunchtid åkte njuren härifrån landvägen till Köpenhamn. Njuren därifrån flög vidare till Helsingfors. Nu väntar vi på vår njure – den som ska transplanteras till en patient hos oss, säger Per Lindnér. 

Senaste avsnittet av Spets