Sverige har förlorat en av sina främsta intellektuella

Efter tonårens dj:ande på det sena 90-talets hiphopscen i Stockholm påbörjade Martin Kragh sin akademiska bana inom ekonomisk historia. 2009 lade han fram sin avhandling vid Handelshögskolan i Stockholm om Rysslands ekonomiska utveckling under sovjettiden. Martin Kragh hade rysk-ukrainskt påbrå på mödernet och talade flytande ryska. Under 00-talet var drömmen om ett demokratiskt Ryssland som närmade sig Europa fortfarande mycket mer levande. Arkiven i Moskva låg öppna och det var möjligt att bedriva forskning på ett sätt som snart skulle bli omöjligt. Under dessa år verkade Martin Kragh på Handelshögskolan och i Uppsala, där han också blev docent 2016. 2015 tillträdde han som chef för Rysslandsprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.

Martin var en ovanlig akademiker, en intellektuell av den gamla skolan. Han visste att den som vill förstå de stora rörelserna i världen måste besitta kunskap långt utanför den egna disciplinen, i en tid då akademin alltmer premierar specialisering. Han skrev tidigt för en bredare publik om utvecklingen i Ryssland, och få som läst grundkursen i ekonomisk historia har undgått hans lärobok De ekonomiska idéernas historia.

Jag hade förmånen att arbeta med Martin Kragh under många år, först som hans förläggare och senare på EFN Finansmagasinet. När Vladimir Putin i februari 2022 inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina hade han och jag arbetat med hans populärvetenskapliga debut, Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Putin, under ett par års tid. Boken var på väg till tryck när vi stoppade den. Behövde den skrivas om i ljuset av det som just hade hänt? Efter en ny genomläsning av texten konstaterade vi att svaret var nej. Vi lade till ett nytt förord men insåg att boken redan förklarade de idéer och historiska strömningar som banat väg för invasionen. Den utveckling som västvärlden inte ville se var, om än inte oundviklig, så i alla fall mycket uppenbar.

Martin Kragh var förstås ingen siare. Han var historiker. Han visste att den som inte kan sin historia också får svårt att förstå sin samtid. Under Ukraina-krigets första år blev han en av de viktigaste rösterna för att förklara Putins motiv och den ryska regimens ideologiska drivkrafter för en svensk publik. Det fallna imperiet blev årets mest sålda fackbok.

Det var i slutet av det året som tröttheten kom. Den visade sig ha en betydligt mörkare förklaring än ett alltför högt arbetstempo och den bukspottskörtelcancer som läkarna kunde konstatera skulle så småningom komma att ta Martin Kraghs liv.

Hans bortgång är en stor förlust för alla som kände honom, men också för alla som har haft förmånen att få ta del av hans kunskap och tankar. I en av sina sista texter för Finansmagasinet skrev han om Putins hybris och jämförde med perserkungen Xerxes invasion av Grekland 480 f.Kr. En grandios självbild kan leda till felaktiga beslut och mindre kompromissvilja. Historiens återkomst i världspolitiken har förlorat en viktig uttolkare.