Sverige sämst när Norden storsatsar i försvarstech: ”Komplex sektor”

De senaste åren har de nordiska investeringarna i försvarsteknik ökat ordentligt. På bara ett år har investeringsvolymen ökat med 200 procent till 563 miljoner dollar, motsvarande omkring 5,3 miljarder kronor. Det visar en färsk rapport från Danske Bank som kartlägger utvecklingen i Norden.

– Vi har hittat ungefär 150 nordiska bolag som utvecklar försvarsteknik, men då många är anonyma innan man blir publik kan det finnas ett visst mörkertal och fler än så. Den stora investeringsökningen vi ser nu kommer i spåren av de stora satsningarma som görs nu. Bland annat EU:s försvarsinitiativ "Rearm Europe", samtidigt som det startats fler nordiska försvarsfonder, även om det fortfarande är väldigt få, säger Stefan Granlund.

Rearm Europe syftar till EU-kommissionens satsning på 800 miljarder euro fram till 2030 för att stärka det europeiska försvaret. Satsningen gör Granlund optimistisk om att den snabba tillväxttakten kommer hålla i sig och fortsätta öka framöver.

– Flera av initiativen som vi har sett under året kommer vi se en effekt av först nästa år när fler bolag startas och mer kapital tas in. Att pensionsfonderna har börjat luckra upp sina mandat gör det enklare för riskkapitalbolag att investera i försvar. 

Rapporten visar att de nordiska investerarna dominerar i de tidiga investeringsrundorna och står för 61 procent av kapitalet. Men när bolagen går vidare till nästa fas minskar den nordiska andelen till 34 procent när andra europeiska och amerikanska aktörer tar över.

Sverige halkar efter

Skillnaderna mellan länderna är samtidigt stora där Finland har investerat 203 dollar per capita sedan 2019, att jämföra med Sveriges 8 dollar.

– På nordisk nivå är Sverige förvånande nog fortfarande sämst när det kommer till investeringar i försvarsteknik. Finland ligger i framkant eftersom det inte var så länge sedan de var i krig och där finns en helt annan acceptans. Även i Danmark som alltid varit med i Nato. Men i Sverige har man varit mer restriktiv trots att vi har den starkaste försvarsindustrin i Norden, säger han och fortsätter:

– Samtidigt är det en komplex sektor på samma sätt som medicinteknikbolag och då krävs en djup förståelse för vad som efterfrågas. I takt med att nordiska fonder blir mer vana vid den här typen av investeringar så kommer vi också se större rundor med mer kapital. Men än så länge är man bara med upp till 15 miljoner dollar. Därefter kommer andra europeiska och amerikanska fonder in som har större kraft. 

Sverige har tidigare utmärkt sig globalt genom att vara i framkant inom teknik, menar Granlund som flaggar för riskerna som kan uppkomma om Sverige inte kommer ikapp inom försvarsteknik.

– När de andra nordiska länderna drar ifrån riskerar vi att inte ha samma självklara plats i den här typen av samarbeten. Sverige är en stark kapitalmarknad vilket innebär att kapitalet finns och bland riskkapitalbolagen som vi har pratat med finns även intresset nu.

"Måste skynda på"

Sedan 2019 har 80 procent av de nordiska investeringarna huvudsakligen gått till två områden – rymden och kvantteknik. Intresset för rymden har ökat markant efter en längre period med färre satsningar, säger Granlund.

– Rymden har blivit en desto viktigare domän och nu har det blivit en kapplöpning igen mellan USA, Europa och Asien. För att en armé ska kunna verka på marken med god lägesuppfattning krävs det att det finns olika satelliter. Det är väldigt känsliga system som också måste skyddas, och där ligger fokuset just nu. Om en exempelvis en GPS skulle försvinna så skapar det en stor begränsning. 

– Inom krypografi börjar man använda mer kvantteknik och all form av säker kommunikation kräver någon form av kryptering som nu ställer mycket högre krav på motståndskraft än tidigare.

Samtidigt tar processerna lång tid och för att nå de uppsatta målen för försvarsupprustningen, kan det ta uppemot 20 år.

– I Norden finns ingen dominerande aktör, det finns många små men det behövs fler. Det som är speciellt i det här är att det krävs långa investeringshorisonter på uppåt 15 år, till skillnad från vanligt tech där det är runt fem år. Därför är det viktigt att skynda på anskaffningsprocesserna nu så att målen kan nås snabbare.