Swedbank spår högre räntor: ”Ingen nedgång i närtid”
Någon lättnad ses inte i spåkulan de kommande månaderna, säger bankens prognoschef Andreas Wallström – snarare tvärtom.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Det är fullt räntefokus på marknaden just nu. Både svenska och utländska obligationsräntor har stigit, och Riksbanken antas stå redo att sjösätta en höjning av den svenska styrräntan i november – följt av ytterligare en i februari.
– Skälet till det är framför allt att svensk konjunktur stärks. Det har vi fått allt fler tecken på under hösten, säger storbankens prognoschef Andreas Wallström till EFN.
Han lyfter Konjunkturinstitutets barometer och Silf/Swedbanks inköpsprisindex från förra veckan, som båda visade en uppgång i humöret i den blågula ekonomin.
”Finns risker på uppsidan”
I kombination med en förväntan om att den underliggande inflationen ska skjuta en aning över Riksbankens mål om 2 procent nästa år, utgår Swedbank från att riksbankschef Erik Thedéen och kollegor känner sig manade att agera.
– Det är egentligen inte mer dramatiskt än så.
Räntehöjningarna från Riksbanken tros knuffa upp räntorna på de rörliga bolånen till 3,0 procent i december och 3,2 procent i juni nästa år, enligt Swedbanks beräkningar.
Även de bundna bolåneräntorna antas stiga de kommande månaderna, men inte mer än marginellt, säger Andreas Wallström. Anledningen till det är att de bundna bolåneräntorna i högre grad styrs av de långa marknadsräntorna, och dessa lär sannolikt vara inprisade redan.
Men det finns risker, påpekar han.
– Allt har inte tuggats än, så det finns risker på uppsidan på kort sikt, alltså fram till jul.
Bolåneräntor | 2026 dec | 2027 juni | 2027 dec |
|---|---|---|---|
3 mån | 3,00 | 3,20 | 3,20 |
3 år | 3,34 | 3,60 | 3,50 |
5 år | 3,58 | 3,90 | 3,90 |
Räknar med fortsatt stök
De långa räntorna drivs uppåt av en cocktail av andra faktorer – en av dem faktiskt förväntningar om att de korta räntorna ska stiga, alltså att centralbankerna ska höja räntan.
I övrigt blandas förväntningar om att kriget i Mellanöstern ska driva upp inflationen med förväntningar på att AI ska frälsa tillväxten. Dessutom finns återigen en efterfrågan på kapital, när allt från AI-investeringar till försvarssatsningar ska finansieras med pengar från samma bassäng där stater ska fiska medel för att täcka upp sina budgetunderskott.
Resultatet blir att de långa marknadsräntorna trycks uppåt, konstaterar Andreas Wallström.
– Det är lite olika drivkrafter i olika länder, men sammantaget tycker vi inte att det på kort sikt finns skäl för räntorna att gå ner. De här faktorerna kommer att bestå, investeringarna kommer att bestå och osäkerheten kring Mellanöstern kommer att bestå, säger han.
Så påverkar räntorna ekonomin och börsen
Långräntor är marknadsräntor för lån och räntebärande värdepapper med längre löptid, som exempelvis två år, tio år eller 30 år. Detta innefattar även räntor på statsobligationer.
Den amerikanska tioåringen – alltså amerikanska statsobligationer med tioårig löptid – fungerar som mittpunkt för hela marknaden och bestäms av marknadsaktörerna. Den speglar marknadens förväntningar av tillväxt och inflation. Den är därmed utgångspunkt för prissättning av allt från bundna bolåneräntor till sparräntor och räntor på företagslån.
Tioåringen fungerar som en referensränta för många investeringar. När räntan stiger blir framtida vinster mindre värda räknat i dagens pengar. Det kan i sin tur pressa ner värdet på aktier.
När långräntorna stiger kan det bli mer attraktivt för investerare att äga obligationer än aktier, eftersom avkastningen blir relativt större. Det kan ge ett säljtryck när investerare säljer av aktier för att i stället placera pengarna i räntebärande värdepapper, vilket sänker börsen.
För exempelvis företag innebär en högre ränta att lån blir dyrare, vilket minskar investeringarna och bromsar tillväxten.
För privatpersoner innebär dyrare lån att belånade hushåll har mindre pengar över att röra sig med, vilket minskar konsumtionen – vilket i sin tur minskar företagens försäljning och krymper marginalerna.
Börsfrossa och deeskalering medicin?
Under 2027 och 2028 har Swedbank dock kritat in en lättnad i obligationsräntorna, samt räntesänkningar från både Europeiska centralbanken ECB och amerikanska Federal Reserve.
– Vi räknar inte med att statsfinanserna kommer att förbättras i någon större utsträckning, utan det är snarare centralbankerna som driver. Och vi har också en tro på att situationen i Mellanöstern och på energimarknaden ändå ska lugnas eller mildras.
För det är i praktiken det som skulle behövas för att räntorna ska vika, menar han.
– Åtminstone en deeskalering och lägre oljepris, det skulle kunna vara en faktor. En annan faktor skulle kunna vara att vi får lite börsfrossa, så att den här AI-hajpen på börsen dämpas. Då kommer även tillväxtutsikterna och investeringarna i USA kanske att klinga av, vilket också skulle kunna vara en utlösande mekanism för lägre räntor.
Följ taggar
