Thedéen försvarar beslutet:
 ”Var rimlig och välavvägd”

Mellan maj och december i fjol sänkte Riksbanken styrräntan vid fem tillfällen. Från 4,0 till 2,5 procent.

I en rapporten "Svensk penningpolitik 2024" skriver fyra ekonomer att sänkningarna överlag var väl avvägda. Men de konstaterar samtidigt att sänkningarna borde ha kommit snabbare och att Riksbanken även borde ha sänkt styrräntan i juni.

– I juni 2024 hade konjunkturen försvagats, vilket bland annat syntes i både Riksbankens och Konjunkturinstitutets prognoser. Och om det är så att resursutnyttjandet i ekonomin är lågt och inflationen konsekvent förväntas ligga under målet, ja då finns det ingen avvägning att göra för Riksbanken, för då är det sänka som gäller. Då ska man inte
ligga kvar med en åtstramande ränta, sa Roine Vestman, föreståndare på Cemof och professor vid Stockholms universitet, till EFN.

"Rimlig och välavvägd"

På tisdagen försvarar Erik Thedéen sitt beslut inför finansutskottet.

– Som beslutsfattare måste man hela tiden navigera i en miljö full av osäkerhet och risker. Under första halvåret 2024 var riskerna för en fortsatt förhöjd inflation påtagliga. Men under våren började vi ändå lätta på den penningpolitiska åtstramningen – och det tidigare än många andra centralbanker, säger han enligt nyhetsbyrån Direkt.

Han menar att det var en "välavvägd strategi givet höginflationsmiljön tidigare och de risker som fanns kring utvecklingen".

Riksbankschefen konstaterar också att KPIF-inflationen i årsgenomsnitt var 1,9 procent och de långsiktiga inflationsförväntningarna var nära 2 procent. Han bedömer därmed att måluppfyllelsen under fjolåret var god.

– Att inflationen stabiliserades nära vårt mål menar jag är en indikation på att den penningpolitik vi bedrev 2023 och 2024 var rimlig och välavvägd, säger han.

Enligt nyhetsbyrån Direkt framhöll Thedéen vidare att det var en god strategi att agera gradvis då osäkerheten ökade kraftigt i början av 2025 och att inflationen i Sverige var något högre än väntat.