Trots miljardsatsningar på digitalisering – resultaten uteblir

En ny avhandling från Göteborgs universitet pekar på pudelns kärna: ett systematiskt glapp mellan digitala satsningar och faktisk nyttorealisering. I praktiken drivs digital transformation ofta som ett tekniskt eller organisatoriskt projekt, frikopplat från frågan om vilka värden som faktiskt ska skapas. Resultatet blir att nyttor antas uppstå av sig själva, men sällan gör det.

Studien identifierar fyra återkommande typer av frikoppling: mellan politiska mål och verksamhetens praktik, mellan värden och hur de mäts, mellan olika tidsperspektiv samt mellan mål och medel. Tillsammans skapar de en struktur där uppföljning reduceras till formalia och där verkliga effekter uteblir.

Kräver dialog

Problemet är särskilt tydligt i Sverige. Kombinationen av hög digital mognad, långtgående decentralisering och stark transparens gör att både ambitioner och misslyckanden blir synliga. Stora it-projekt tenderar att dra över budget, försenas – eller leverera oklara resultat.

Konsekvenserna sträcker sig bortom enskilda projekt. När nyttor uteblir bromsas innovationstakten, produktiviteten påverkas och tilliten till offentliga institutioner riskerar att urholkas.

Avhandlingen argumenterar för ett skifte i synsätt. Digitalisering och nyttorealisering måste förstås som en och samma process, inte som separata steg. Det kräver en mer dialogbaserad och samordnande styrning – där fokus flyttas från kontroll till att skapa gemensam förståelse och kontinuerlig uppföljning.

Annars riskerar digitaliseringen att fortsätta leverera löften snarare än resultat.