Anders Hägerstrand: Trump har fastnat i en ränteskruv – som dras åt

År 2026 har hittills varit ett utomordentligt bra börsår för välskötta svenska storbolag. Rapporterna för det första halvåret bekräftade igen att bolagen generellt gör det som de själva kan påverka mycket bra. Klart positivt var också att de mer konjunkturkänsliga bolagen rapporterade en tydligt förbättrad orderingång.

Efter de intensiva rapportveckorna i juli var jag övertygad om att en stark börshöst stod för dörren.

Nu är det mer osäkert.

En viktig orsak är stigande oro för de amerikanska statsfinanserna, som tillsammans med bland annat inflationsoro har pressat upp de långa marknadsräntorna. Nu lånar USA till och med dyrare än före detta europeiska krisländer som Italien och Grekland.

Med samma uttryck har USA:s president Donald Trump och finansminister Scott Bessent nu fastnat i en ränteskruv som dras åt. Den 30-åriga statsräntan har nått sin högsta nivå sedan 2007, precis innan finanskrisen.

För USA, som dras med en snabbt stigande statsskuld på 40 000 miljarder dollar, motsvarande 380 000 miljarder kronor, är ränteuppgången bekymmersam.

Det finns ett gammalt uttryck om att ”ränteskruven dras åt”, som syftar på hur stigande räntor successivt ökar trycket på låntagare och ekonomin. Senare har uttrycket även använts när finansbolag höjt utlåningsräntorna mer och snabbare än marknadsräntan.

Med samma uttryck har USA:s president Donald Trump och finansminister Scott Bessent nu fastnat i en ränteskruv som dras åt. Den 30-åriga statsräntan har nått sin högsta nivå sedan 2007, precis innan finanskrisen.

Den stora frågan nu är om marknadens oro för de amerikanska statsfinanserna kommer att tillta, och ränteskruven dras åt ytterligare.

Vad som händer är inte bara en viktig fråga för USA utan för stora delar av världen. Detta är inte ett tillfälle att vara skadeglad över att slösaktiga amerikanska politiker har försatt sig i en prekär situation – för stigande räntor i USA sprider sig till resten av världen.

För börsen är stigande räntor i första hand negativt för att statsobligationer blir ett attraktivare investeringsalternativ, samtidigt som högre räntor pressar värderingen av framtida bolagsvinster.

Men det riktigt stora orosmolnet för börsen är att ränteuppgången är början på en djupare förtroendekris för USA:s ekonomi som driver upp räntenivåerna ytterligare – och i allra värsta fall leder till en finanskris.

Där är vi definitivt inte ännu.