Tunga ägarnas oro: Nordea kan bryta långa traditionen

Det svenska institutionella ägarkollektivet har de senaste åren tagit tydlig ställning för att bevara den traditionella årsstämman, där aktieägarna fysiskt kan möta bolagens styrelser och ledning – vilket har lett till öppen konflikt med tunga ägarfamiljer på Stockholmsbörsen. 

Nu finns, enligt EFN:s uppgifter, en växande oro bland svenska institutioner för att den nordiska storbanken Nordea ska slopa den fysiska årsstämman

Skulle Nordea slå sak i saken tar banken därmed strid med institutioner i ägarlistan som Swedbanks fondbolag Robur och pensionsjätten Alecta.

”Det är fortsatt vår bestämda uppfattning att aktieägare ska ha möjlighet att möta bolaget och styrelsen på plats på stämman”, skriver Carina Silberg, ägarstyrningsansvarig på Alecta, i ett mejl till EFN.

Nordeas största svenska ägarna

Samma toner hörs från Pia Gisgård, chef för hållbarhet och ägarstyrning på Robur.

”Vi har inte ändrat vår uppfattning utan står fast vid att den fysiska stämman är en viktig del i den svenska bolagsstyrningsmodellen och något vi värnar om. Gällande exemplet Nordea, så har vi haft dialog med dem och därvid framfört vår syn på fysiska stämmor”, skriver hon i ett mejl.

Nordea avböjer att kommentera EFN:s uppgifter och hänvisar till kallelsen till årsstämman som kommer i februari.

Bakgrunden till att institutionerna tagit ställning för att bevara den traditionella årsstämman är den svenska lagändring som gjordes vid årsskiftet 2023/2024 och som möjliggjorde för svenska aktiebolag att hålla en rent digital stämma.

Som ett direkt svar på lagändringen införde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en regel i Koden för svensk bolagsstyrning, som stipulerade att börsbolag ska hålla en fysisk bolagsstämma.

När flera börsjättar – bland annat familjen Wallenbergs storbank SEB – ändå planerade att ändra i sin bolagsordning för att möjliggöra helt digitala stämmor gick Stockholmsbörsens tyngsta institutionella ägare mangrant ut och satte ned foten: de skulle rösta nej till alla sådana förslag. Detta via ett gemensamt uttalande från intresseorganisationen IÄF, Institutionella ägares förening, se faktaruta.

Institutionernas tydliga ställningstagande resulterade då i en öppen konflikt med den anrika affärsfamiljen Ax:son Johnsons livsmedeljätte Axfood med dåvarande ordförande Mia Brunell Livfors, som i kallelsen till årsstämman 2024 föreslog en sådan ändring. De svenska institutionerna fick stöd av den mäktiga amerikanska ägarrådgivaren ISS som uppmanade sina kunder att rösta nej till förslaget.

Efter flera turer valde Axfood att backa från förslaget. SEB avstod i slutändan från att föreslå en ändring av bolagsordningen.

Ett huvudargument som institutionerna förde fram var att lagen och Koden redan tillåter så kallade hybridstämmor, där aktieägarna kan delta både fysiskt och digitalt samt att helt digitala stämmor är tillåtna vid extraordinära händelser såsom en pandemi.

Nordea under finska lagar

Med huvudkontor i Finland och med primärnotering på Helsingforsbörsen lyder Nordea under finska lagar och följer den finska Koden för bolagsstyrning. Detta efter att banken 2018 valde att flytta huvudkontoret från Stockholm till den finländska huvudstaden. Redan vid årsstämman 2023 ändrade Nordea i bolagsordningen för att möjliggöra helt digitala stämmor efter en finsk lagändring sommaren 2022.

Hittills har dock banken valt att ändå hålla en fysisk stämma och i fjol samlades aktieägarna i Finlandiahuset i Helsingfors.

– Det här var något som institutionerna befarade när banken skulle flytta. Nordea beter sig allt mer som ett internationellt bolag snarare än att följa den svenska ägarstyrningsmodellen, säger en källa med lång erfarenhet av bolagsstyrning.

Carina Silberg uppger att Alecta inte gör någon skillnad på om ett bolag är svenskt eller utländskt: Pensionsbolaget anser att aktieägarna ska ha möjlighet att gå på en fysisk stämma oavsett.

”När det gäller utländska bolag får jag erkänna att vi efter covid nog röstade för möjlighet till enbart digital stämma i något enskilt utländskt bolag innan vi insåg att våra utländska institutionella kollegor – precis som vi – ville ha möjlighet att delta vid fysiska stämmor”, skriver hon och fortsätter:

”Så nu röstar vi mot förslag som innebär exklusivt digitala stämmor i Sverige och utomlands, och där vi blir tillfrågade innan är vi tydliga med vår inställning. På samma sätt har vi varit tydliga mot Nordea med vår inställning när frågan dykt upp”, skriver hon i ett mejl till EFN.

Även om det svenska ägandet har minskat sedan flytten till Finland återfinns flera av de största svenska institutionerna i Nordeas ägarlista. Medlemmarna i IÄF kontrollerar drygt 8 procent av kapitalet och rösterna, enligt ägardatatjänsten Holdings.

Störst är Robur som äger nära 2 procent följt av SEB Fonder på 1,41 procent och Alecta på 1,38 procent.

Nordeas egna fondbolag, som även det är en medlem i IÄF, äger omkring 1 procent av banken.