Tungviktare: Riv upp bankskatten – tiotals miljarder på spel

EU-domstolens generaladvokat vill riva upp EU-kommissionens godkännande av den svenska bankskatten. Om domstolen går på generaladvokatens linje kan skatten rivas upp, vilket öppnar för ytterligare tiotals miljarder i pengaregn till aktieägarna.
– Väldigt glädjande, konstaterar Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, som driver målet i EU.
Fyra män i affärskläder står tillsammans vid ett professionellt event.
Storbankernas vd:ar, från vänster: Handelsbankens Michael Green, SEB:s Johan Torgeby, Swedbanks Jens Henriksson och Nordeas Frank Vang-Jensen. Foto: Lisa Mattisson/TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Den svenska bankskatten heter egentligen riskskatt juridiskt och trädde i kraft den 1 januari 2022. Det var då tredje gången gillt för den S-ledda regeringen som drivit frågan och misslyckats vid två tidigare tillfällen. Riskskatten röstades tillslut igenom hösten 2021 med hjälp av ett borgerligt budgetunderlag.

Riskskatten gäller kreditinstitut med en skuldmassa kopplad till sin svenska verksamhet som överstiger ett visst gränsvärde, vilket gör att skatten bara drabbar de största aktörerna. Det är en av sakerna som EU-domstolens generaladvokat slagit ned på – men det är inte allt.

Bankföreningen överklagade skatten när den infördes, men förlorade i EU-tribunalen 2024. Man valde då raskt att överklaga till EU-domstolen. I maj 2026 valde EU-domstolens generaladvokat att helt gå på Bankföreningens linje, till Hans Lindbergs stora glädje.

– Han ifrågasätter både skattens syfte och han ifrågasätter också omfattningen av skatten, säger Hans Lindberg och fortsätter:

– Förslaget är att EU-domstolen ska gå på hans linje helt enkelt. Det som händer då är att EU-kommissionen måste göra en förnyad prövning.

Analytiker: Då ökar utdelningspotentialen

Generaladvokaten anser att den tidigare bedömningen utgick från att skatten riktades mot institut med systemrisk, därav namnet riskskatt, medan Sverige beskrev det som en skatt på stora kreditinstitut.

Han pekar också på ytterligare brister i bedömningen då endast nio kreditinstitut omfattas av skatten, trots att marknaden består av närmare 130 aktörer, enligt Hans Lindberg.

– Bankerna brukar hävda att bankskatter kommer att vara ett återkommande tema. Johan Torgeby (SEB:s vd) har tidigare sagt att han alltid utgår från att de finns där tills de inte gör det längre. Sen kan det ta olika ‘shapes and forms’ över olika tidsperioder och från olika länder, säger Handelsbankens bankanalytiker Martin Ekstedt och tillägger:

– Om den svenska 'riskskatten' skulle försvinna så vore förbättrad avkastning på eget kapital och utökad utdelningspotential i sektorn naturliga konsekvenser av detta.

De noterade aktörerna som betalade riskskatt 2025:

  • Handelsbanken: 1 596 miljoner kronor (1 655)

  • SEB: 1 590 miljoner kronor (1 585) 

  • Swedbank: 1 092 miljoner kronor (1 105) 

  • – I 70–80 procent av fallen så brukar EU-domstolen gå helt på generaladvokatens linje, och EU-domstolens yttrande väger naturligtvis tungt, säger Hans Lindberg.

    Det betyder dock inte att vi är nära ett beslut. Ett beslut från EU-kommissionen kan komma hösten 2027, tror Hans Lindberg.

    – Om EU-domstolen går på vår linje och EU-kommissionen i slutändan rycker upp den svenska skatten så har det dels konsekvenser här i Sverige, men även i Europa.

    ”Då har den varit olaglig i sex år”

    Skulle skatten ogillas så börjar det förmodligen gälla tidigast 2028, tror Hans Lindberg.

    – Då har den varit olaglig i sex år. Så det är första frågeställningen, hur man ska hantera det där, säger Bankföreningens vd och fortsätter:

    – Sen finns det finans- och bankskatter på andra ställen i Europa. Det här sätter i så fall ett prejudikat för EU-kommissionens prövning i andra länder också.

    Det låter på dig som att det är ganska troligt att den här skatten kan rivas upp då?

    – Ja, det är min bedömning, säger han, och lyfter att det i dag pågår en statlig utredning för att försöka undanta eller reducera skatten för Kommuninvest som är en av nio drabbade av skatten.

    – Där måste man nog titta över direktiven, för i grund och botten jobbar man med en olaglig skatt. Då har jag väldigt svårt att se att marginella revideringar av skatten kan förbättra läget på den punkten.

    Enligt Hans Lindberg inbringar skatten 6,7 miljarder årligen.

    Om man landar i att det här är en olaglig skatt, tror du att bankerna kommer kräva tillbaka det de betalat från 2022?

    – Det får du fråga bankerna, säger han och tillägger:

    – Förklaras skatten olaglig så har vi haft en olaglig skatt. Det skulle i så fall vara en väldigt komplex rättsprocess.

    EFN har sökt de svenska storbankerna som avböjer att kommentera frågan. Kritik mot skatten lyfts dock från både SEB och Swedbank.

    – Om skatten i ett senare skede skulle bedömas som oförenlig med EU‑rätten kommer vi att analysera situationen och vilka åtgärder som kan bli aktuella, uppger Swedbank för EFN.

    Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
    Nästa Artikel