TOPPNYHETER:

Ture Wester: Historiken talar för rally i höstrusket

Det finns många märkliga mönster på börsen. EFN:s genomgång visar att det fjärde kvartalet har gett överlägset bäst avkastning genom åren. Frågan är om historien har något att säga om vilken riktning börsen ska ta i höst.
Gulorange lönnlöv i höstfärger med en stuga i suddig bakgrund.
På kvartalsnivå är det fjärde kvartalet osvikligt överlägset, enligt EFN:s genomgång av 180 kvartal. Foto: TT Nyhetsbyrån

Snart är det oktober. Löven faller. Svalorna flyr. Frosten börjar bita. Dagarna mörknar minut för minut. Aktier är en vintersport, sägs det. Efter en genomgång av 180 kvartal på Stockholmsbörsen kan vi konstatera att det ligger något i det. Historiskt sett har vinterhalvåret givit betydligt högre avkastning än sommarhalvåret.

På kvartalsnivå är det fjärde kvartalet osvikligt överlägset. Genomsnittsavkastningen under de senaste 45 åren är 5,7 procent. Det kan låta skralt, men på ett kvartal är det mycket högt. Uppräknat till årstakt motsvarar det nästan 25 procent. I den takten dubblas pengarna på tre år.

Mönstret är slående. Det fjärde kvartalet är bäst på alla mätperioder, såväl fem som tio, tjugo, trettio och fyrtiofem år.

Q1

Q2

Q3

Q4

45 år

5,37%

3,98%

0,27%

5,68%

30 år

2,84%

2,70%

-0,71%

6,26%

20 år

2,05%

1,26%

1,42%

3,97%

10 år

0,24%

2,93%

2,72%

4,02%

5 år

1,82%

-1,31%

-0,49%

7,67%

Superkvartalet: Plus 40 procent

Det bästa fjärde kvartalet under mätperioden är 1999, året då it-bubblan blåste upp börsen med 40 procent på tre månader. Sämst är 1987 med svarta måndagen, som sänkte börsen med 31 procent från oktober till nyårsafton. Även om extremerna väger tungt finns mönstret kvar om man rensar för dem. Medianavkastningen under årets tre sista månader är 7,1 procent.

Om varför tvistar de lärde. En teori är den psykologiska effekten av att året tar slut. Bakom hörnet finns ett nytt år med nya prognoser och förhoppningar. En annan teori är att pensionsfonderna får sina årliga insättningar mot slutet av året. Nya pengar letar sig då in på marknaden och ger extra bränsle åt börsen.

Det kan tyckas vara svårt att argumentera för vad som talar för att mönstret ska upprepas just i år. Tioåringen har just hävt sig över fem procent. Kassakistorna hos institutionerna är inte välfyllda. Krig som aldrig vill ta slut och därpå höga värderingar och AI-investeringarna som toppar ur. Listan kan göras lång.

Vinsterna ska upp

Å andra sidan finns en motvikt tyngre än allt: vinsterna. De ska upp. Under det fjärde kvartalet börjar investerarna på allvar blicka in i nästa år, och där finns det högre vinster att räkna på, vilket gör att aktierna ser lite billigare ut. Om rapportperioden som drar igång under andra halvan av oktober kan få analytikerna att sockra estimaten för 2027, så finns det utrymme för vinterrally.

En tredje teori är att det inte finns något orsakssamband överhuvudtaget. Kanske har mönstret bara uppstått av ren slump. Börsen är full av oförklarliga samband. Stirrar man bara tillräckligt länge går det att se nästan vad som helst.

Tjusningen är att vi inte behöver svaret på alla dessa frågor. Låt oss bara underkasta oss det faktum att över tid går börsen upp, och i synnerhet under det fjärde kvartalet. Strunta i att spå i grafer eller komma på varför alla andra har fel om räntan. Det bästa köpläget var alltid i går, och det näst bästa är i dag. Vi köper, och sen väntar vi. För snart biter frosten igen, och historien säger att det är då Stockholmsbörsen trivs som allra bäst.

Följ taggar

Finansiella instrument i artikeln

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel