Uppsving för svensk industri: ”Ser bra ut”
Inköpschefsindex steg i december, och var för sjunde månaden i rad över det historiska genomsnittet på 54,3.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, menar att en vändning i ekonomin sker i etapper.
– BNP-mässigt är vi redan där, säger han.
Flera storbanker spår att vändningen i ekonomin kommer inträffa 2026, och under sena 2025 vittnade flera indikatorer om att en återhämtning var inledd. Swedbank och Silfs inköpschefsindex för december adderar till listan av förhoppningsfulla besked. Siffran landade på 55,3, över det historiska genomsnittet på 54,3, och tål att jämföras med novembers 54,7 .
– Det ser bra ut för industrin, där det har varit svängigt under året. Sverige har generellt haft bättre siffror än övriga Europa under året, där många länder inte legat över 50-gränsen, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
Han menar att det är svårt att slå fast exakt när skiftet från en låg- till en högkonjunktur sker, eftersom olika delar av ekonomin får sitt uppsving i etapper.
– BNP-mässigt är vi redan där, men innan det märks hos företag och hos hushållen tar det lite tid, och inte minst arbetsmarknadsdata brukar lagga efter.
Råvarupriser och arbetslöshet oroar
Fyra av fem delindex bidrog till uppgången av inköpschefsindexet. Leveranstider, lagerinköp och produktion stod för de största bidragen. Delindex för sysselsättning drog däremot ned ned totalindexet.
– För att arbetslösheten ska förbättras måste konjunkturen tydligt vända. Det kommer ske först en bit inpå det här året. Sedan har vi i Sverige en stor strukturell arbetslöshet, så vi kommer inte att komma ned på nivåerna som vi ser ute i Europa.
Strukturell arbetslöshet innebär att en grupp är kontinuerligt arbetslös, av andra skäl än pågrund av konjunkturen. Inköpschefsindex vittnar också om att leverantörernas råvarupriser steg för sjunde månaden i rad.
– Det som brukar få mest påverkan för konjunkturen är bland annat koppar, som behövs vid batteritillverkning, och energipriserna.
– Vad gäller energipriser ser vi snarare risker på nedåtsidan framöver, och det är gynnsamt för konjunkturen.
Samtidigt har kopparpriserna stigit till historiska rekordnivåer under året, och råvaruanalytiker pekar på fortsatt pristryck.
Din sektorkollega Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, tror att ”konjunkturen är död”, så som vi känner den. Håller du med?
– Det ligger någonting i det, vi kan inte längre se samma mönster i ekonomin. Sedan beror det lite på vad man lägger i konjukturbegreppet, men jag håller med om att det här klassiska förloppet inte längre går att urskilja.