USA:s akademiska särställning hotas

Innanför den tunga gröna kopparporten till Handelshögskolan i Stockholm sitter några av Sveriges mest ambitiösa studenter och pluggar inför nästa tenta. Det är ljust och luftigt. På en av väggarna slingrar sig gröna växter upp mot taket och i korridoren som leder mot rektorns kontor pågår en ny konstutställning.

– Det som händer i USA är en flagrant attack mot den akademiska friheten, säger rektor Lars Strannegård som tar emot mig på sitt kontor.

Han syftar bland annat på att universitet i flera delstater tvingas granska och censurera ord som ”diversity”, ”equity”, ”inclusion” – och till och med ”kvinna” – i ansökningar och annat material för att följa nya lagar och direktiv. De som bryter mot dessa riskerar att förlora finansiering.

Professorn: Vet inte längre vad vi kommer få undervisa

Bakom hans skrivbord i ljust trä breder en stor bokhylla ut sig. Vi sätter oss i soffgruppen från Svenskt Tenn och han fortsätter prata om det politiska läget i USA.

– Donald Trump anklagar lärosätena för att styras av ”marxist maniacs” och vicepresident JD Vance har ju uttalat att prestigeuniversiteten är fiender till den ordning som de vill skapa. Man försöker inte ens förändra det man ogillar. Man tar fram rivningskulan, säger Lars Strannegård.

Johanna Möllerström är professor i nationalekonomi vid George Mason University i Virginia. Efter att Donald Trump tog plats i Vita huset har ansökningarna från utländska studenter till deras masterprogram i nationalekonomi nästan gått ner till noll. Själv undervisar hon i gender economics och vet inte om hon kommer att drabbas av den nya regimens censurregler.

– Kommer jag kunna undervisa det eller måste jag undervisa något annat, eller kommer kursen byta namn? Jag vet inte, men det är en av flera osäkerheter nu.

"Det var Tyskland också innan nazisterna tog över"

Resultatet av Trumpadministrationens politik har blivit att man skruvar ner tempot i forskningen, stänger ner vissa program och inför ett rekryteringsstopp. En överväldigande majoritet av världens bästa universitet finns i USA. Johanna Möllerström är utbildad vid toppuniversitetet Harvard och George Mason, där hon nu jobbar, är också ett av landets framstående universitet. Men att USA ska fortsätta vara världsettan inom forskning och utbildning är inte självklart, enligt henne.

– Det var Tyskland också innan nazisterna tog över. Det var världens främsta nation inom forskning, och tyska var det största akademiska språket inom väldigt många discipliner. Att bryta ner det och förstöra det går ju väldigt mycket fortare än vad det har gjort att bygga upp det, säger Johanna Möllerström.

– Sedan kan man inte dra slutsatsen ännu, att det är dit det barkar, men tyvärr finns det en risk att det blir så, fortsätter hon.

Handelshögkolans rektor Lars Strannegård delar den analysen. Det tar långt tid att bygga upp en blomstrande akademisk miljö och om man förstör den är det svårt att ångra sig och snabbt bygga upp den igen, säger han.

Men det kan komma att snabbt förändras, tror rektor Lars Strannegård.

– Den enorma amerikanska dominansen är inte självklar. De akademiska kontinentalplattorna håller på att förskjutas och skapar därmed en ny spelplan.

USA tappar unga forskare – Sverige kan bli vinnare

Varje år examineras massvis av begåvade forskare från universitet över hela världen och söker sig vidare till olika forskartjänster. I vanliga fall hade många av dem rekryterats av Harvard, Yale och de andra topprankade universiteten i USA. Men nu saknar de bästa unga forskarna plats och kommer behöva söka sig utanför USA.

– Det som händer är att det helt enkelt blir en förskjutning i den vetenskapliga organiseringen. Det har därmed skapats en lucka – om USA inte längre rekryterar, då kan de bästa unga forskarna från Venezuela eller Norge i stället komma hit, säger Lars Strannegård.

Europas universitet ligger långt efter amerikanska. Schweiz har ETH Zurich och Storbritannien Cambridge, Oxford, Imperial College London och UCL. I EU finns inte ett enda universitet i topp 25, enligt Times Higher Educations rankning. Men det kan komma att ändras om Sverige och EU spelar sina kort rätt, menar Lars Strannegård.

– Om vi lyckas få hit en ung framstående forskare som sedan blir en framtida ”Einstein” så att säga, då bildar det ju också en magnetism omkring sig som lockar fler. Och då ökar sannolikheten att det sker en balansförskjutning.

Satsar på nästa forskargeneration

Att rekrytera redan etablerade tunga professorer tror Lars Strannegård är svårare. Dels för att dessa redan har kvar sina jobb i USA, dels för att det är svårt att konkurrera med de amerikanska lönerna som ligger långt över de svenska. Den bilden bekräftas av Johanna Möllerström på George Mason University.

– Det är rejält mer lukrativt att vara professor i USA än vad det är att i Europa, säger hon.

Hennes forskarkollegor diskuterar möjligheterna att flytta från USA – men än så länge är det få som har flyttat och de flesta har valt att avvakta och utvärdera hur situationen utvecklas.

– Många har ju familjer och man har bostäder med bolån, så det finns en stor tröghet i systemet.

Däremot vill Lars Strannegård satsa på att öppna flera så kallade biträdande lektorat, vilket är den forskartjänst som man söker efter avslutad doktorandutbildning. Det menar han skulle vara ett väldigt kostnadseffektivt sätt att snabbt höja kompetensnivån på Handelshögskolan och andra svenska universitet. Men det behövs pengar för de nya tjänsterna och just nu är han i diskussioner med stiftelser och regeringen om detta.

– Vi kan rekrytera över vår viktklass just nu. Om vi skulle få fem eller sex tjänster då är det en jättegrej för oss. Om vi skulle få åtta miljoner per år i extra stöd från olika intressenter, då hade vi kunnat katapultera oss till en helt annan nivå.

Mer än pengar

Enligt den amerikanske nationalekonomen Mitch Downey är Sverige redan ett attraktivt land för unga internationella forskare. Han kom själv hit från Kalifornien för några år sedan som biträdande lektor vid Stockholms universitet – eller assistant professor som det heter i internationella termer.

– Universiteten i Sverige har ett gott rykte inom sina respektive områden. De är seriösa forskningsinstitutioner och tar sitt utbildningsuppdrag på stort allvar. Många är redan entusiastiska över att komma hit, säger han.

Han håller med om att lönen är betydligt lägre än i USA men att det finns annat som väger upp, såsom billig sjukvård, barnomsorg och föräldrapenning. Dessutom menar han att även om lönen är låg i förhållande till amerikanska kollegor är den hög i förhållande till svenska löner.

– Vi får bra betalt jämfört med andra i Sverige. Vi kan leva ett bekvämt liv i det svenska samhället. Hur långt lönen räcker beror på din livsstil. Om du planerar att skaffa barn bör du ta med det i beräkningen.

Konkurrensen hårdnar globalt

Om alla svenska universitet agerade snabbt skulle det kunna lyfta Sverige som forskarnation, tror rektor Lars Strannegård. Men då måste man agera snabbt, för vi är inte ensamma om att vilja utnyttja situationen.

– Vi måste passa på för annars gör någon annan det. Vi konkurrerar med Kina, Kanada och andra europeiska länder.

På Stockholms universitet har man ”blivit kontaktade av ett flertal forskare” från USA, skriver rektor Hans Adolfsson i ett mejl. Man förväntar sig även ett högre söktryck på anställningarna framöver till följd av läget i USA, men har just nu inga satsningar på att möta det större utbudet utan ”rekryterar studenter och medarbetare på sedvanligt sätt”.

EFN Vetenskap har varit i kontakt med samtliga svenska universitet. Flera uppger att intresset från amerikanska och andra internationella forskare har ökat den senaste tiden. På Karolinska institutet bekräftar universitetsledningen trenden och berättar att man nu satsar på att kunna rekrytera fler.

Samtidigt pekar KI och flera andra på Migrationsverkets krångliga visumregler som ett stort hinder i rekryteringen. Problemet är välkänt, och i vintras tog regeringen emot en utredning med förslag på förenklade regler för forskare. Förslagen är nu ute på remiss och kan börja gälla nästa vår.

Kampen om kompetensen avgör EU:s framtid

EU:s ekonomi har hamnat på efterkälken och i den tidigare ECB-chefen Mario Draghis rapport från i fjol lyfts forskning och innovation som en avgörande faktor för att öka den europeiska konkurrenskraften. Konkret handlar det bland annat om att ha de duktigaste forskarna, enligt Handelshögskolans rektor:

– Allting börjar med kompetens. Mänsklig drivkraft, mänsklig ambition och mänsklig förmåga, säger Handelshögkolans rektor Lars Strannegård.

Om varje institution på svenska universitet skulle rekrytera en eller två juniora forskare, så skulle det kunna lyfta forskningen, utbildningen och hela produktivitetsnivån i Sverige, tror han. Men då måste Sveriges regering öppna plånboken.

– Jag tycker att man skulle göra en stor satsning på unga forskartjänster. Det är en billig investering som kan få väldigt stora konsekvenser, säger Lars Strannegård.

För att utmana USA:s dominans tycker han att vi ska börja med att satsa på de områden där Sverige redan är bland de bästa, såsom institutioner på bland annat KTH, Chalmers, KI, Luleå universitet och Handelshögskolan.

Just nu står fönstret på glänt och det kommer inte vara öppet för evigt, påpekar Lars Strannegård.

– Det är inte så att andra länder heller sitter på sina händer direkt. Vi måste göra mycket mer för att inte bli frånåkta.