USA:s yenintervention väcker ECB-kritik: ”Aldrig hänt”

I normalfallet hade USA sålt dollar för att stärka yenen. Det hade däremot kunnat tolkas som ett försök att försvaga den amerikanska valutan och gå emot administrationens politik för en stark dollar, skriver Financial Times. Därför såldes i stället euro.

Avsteg från långvarig tradition

USA:s finansminister Scott Bessent ska ha informerat ECB först på lördagen, dagen efter att interventionen genomfördes.

Beslutet har väckt kritik bland flera högt uppsatta ECB-tjänstemän, som ser det som ett avsteg från den långvariga traditionen av samordning mellan västvärldens penningpolitiska institutioner.

– Detta har aldrig hänt förut, säger en person med insyn till Financial Times.

USA:s finansdepartement, som stod bakom agerandet, försvarar beslutet och uppger att omfördelningen av reservtillgångar gjordes utifrån bedömningar av bland annat marknadslikviditet och värderingar.

– Vi respekterar konfidentialiteten i privata diskussioner med våra internationella motsvarigheter, till skillnad från ECB, säger en person inom Trump-administrationen.

ECB och Federal Reserves New York-avdelning, som genomförde transaktionerna på uppdrag av USA:s finansdepartement, har avböjt att kommentera.

Oro för stigande långräntor

Valutaingripandet bidrog till att stärka yenen från nära 164 yen per dollar – den svagaste nivån sedan 1986 – till omkring 157 yen. Därefter har valutan försvagats något till cirka 158 yen per dollar.

Åtgärden var den första av sitt slag på nästan 30 år.

Ekonomer och analytiker har spekulerat i att USA:s agerande kan ha varit en del av ett bredare samarbete med Japan för att stabilisera valutan och minska risken för att Tokyo skulle sälja amerikanska statsobligationer. Det hade i sin tur kunnat pressa upp räntorna ytterligare, i ett läge där den amerikanska 30-årsräntan ligger på den högsta nivån på 19 år.