Utredde bolånemarknaden – arvoderas av bankens stiftelse
Åtgärderna som presenterades för regeringen underlättar för köpare på bostadsmarknaden.
Något som även väntas gynna bankernas volymer på bolån.
Samtidigt är mannen bakom utredningen, Peter Englund, arvoderad på över 100 000 kronor om året – av Handelsbankens stiftelser.
– Jag kanske borde ha tänkt på det, säger han.
Det var för ett och ett halvt år sedan som kommittén – bestående av professor Peter Englund, professor John Hassler och Martin Andersson, tidigare generaldirektör för Finansinspektionen – fick uppdraget att utreda de svenska bolånereglerna.
Under måndagen presenterade de sina slutsatser som handlar om ett förändrat bolånetak och mildare amorteringskrav. Något som skulle kunna öka aktiviteten på bostadsmarknaden och underlätta för bland annat förstagångssköpare, gentemot dagens regler, samt gynna bankerna som ger ut bolån.
– Så länge bankerna kan hålla sina marginaler på utlåningen kommer det sannolikt leda till att bankerna ökar sina vinster. Men lyckas man pressa marginalen blir nettoeffekten noll, lite förenklat förklarat, säger Felicia Schön, privatekonom på Avanza.
Och bankerna tjänar på de svenska bolånen. Enligt Finansinspektionens siffror från i somras ökade bankernas marginaler på bolån med 0,03 procentenheter. Det ser ut som en liten siffra, men enligt SVT, handlar det nästan om en miljard kronor extra i ökade marginaler.
Arvoderas av bankens stiftelse
Samtidigt visar det sig att Peter Englund, ordförande för kommittén som gjort utredningen, är arvoderad av stiftelser som Handelsbanken står bakom. Han är vice ordförande i Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelses samt Tore Browaldhs stiftelses forskningsnämnd. Enligt uppgifter till Finansmagasinet får han minst 100 000 kronor om året för det uppdraget.
Men det är inget som har varit problematiskt för utredningen, tycker han själv.
– Forskningsnämnden har ju ingenting med placeringar att göra. De ägnar sig bara åt att rangordna ansökningar.
Har det på något sätt varit problematiskt i arbetet, dina båda uppdrag?
– Jag tycker ärligt talat att den kopplingen är långsökt. Nu har jag inte kvar det uppdraget, men tills jag blev utnämnd att ta det här utredningen var jag ledamot i Finansinspektionens styrelse, så i någon mening var jag ju, kan man säga, jävig, även om det formella jävet upphävdes genom att blev entledigad av styrelsen, per automatik av regeringen.
"Bra att informera"
Peter Englund säger vidare att han tidigare uttalat sig om amorteringskrav i remissvar för ett för några år sedan.
– Så det är frågor som jag tänkt på tidigare, men jag måste ärligen säga att kopplingen till forskningsstiftelserna kändes... Ja, nej, jag kanske borda ha tänkt på det innan. Men jag tycker fortfarande att det är långsökt.
Han säger att han inte uttryckligen informerat regeringen om att han har det uppdraget.
– Det kanske man borde (ha gjort), med tanke på eventuella intressekopplingar, säger han och fortsätter:
– Det är väl bra att informera. De hade mitt CV och på mitt CV står det ju att jag är med där.
Finansmagasinet har sökt finansmarknadsministern Niklas Wykman (M), men ännu inte fått några svar. Hans pressekreterare skriver att han inte är tillgänglig i dag.
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelses samt Tore Browaldhs stiftelse
Stiftelserna grundar sig i en avsättning på fem miljoner kronor som Handelsbankens styrelse gjorde 1961 med syftet att skapa en stiftelse för samhällsvetenskaplig forskning.
De tre personerna som gett stiftelserna sina namn har, enligt stiftelsens egen hemsid, "spelat en dominerande roll för bankens utveckling".
Det totala utdelade beloppet från stiftelsen från starten fram till 2021 ligger på 3,2 miljarder kronor i löpande penningvärde. Marknadsvärdet av stiftelsernas förmögenhet uppgick samma år till 9,9 miljarder kronor.
Åtgärderna som presenterades
Åtgärderna som presenterades av utredarna är att bolånetaket kan höjas från 85 procent till 90 procent. Något som betyder att en köpare bara skulle behöva gå in med tio procent i kontantinsats, i stället för 15 procent.
Det föreslås även ett mildare amorteringskrav, där det skärpta på tre procent försvinner. I ett andra steg skulle man ha amorteringskrav på två procent för lån över 70 procent av bostadens värde och ersätter det med ett allmänt amorteringskrav på en procent för alla lån över 50 procent av bostadens värde.
Utredarna föreslog även ett nytt skuldkvotstak som innebär att det inte ska gå att låna mer än 550 procent av sin årliga bruttoinkomst. Men med utrymme för bankerna att göra undantag för tio procent av lånen, skriver TT.
Förslagen har fått positiva reaktioner. Men flera experter har även visat en viss skepticism.
Helena Bornevall, som är makroekonom på Handelsbanken, har tidigare sagt till Finansmagasinet att hon är orolig för att de föreslagna åtgärderna kan komma att leda till för stora prisökningar.
– Enligt deras (utredarna, reds anm) bedömning kan priserna öka upp till tio procent på grund av föreslagna ändringar och frågan är vad det kommer att betyda för de som vill ta sig in på bostadsmarknaden och för de som bor i växande hushåll och vill flytta till något större.
För att undvika större problem har hon tidigare pekat på vikten att införa lättnaderna stegvis.
– Om man skulle gå helt på utredningens förslag finns det risker att det går för snabbt.