Vad gör vi när AI gör jobbet?

Emma Frans, författare och forskare i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, vill få alla människor att tänka mer ur ett vetenskapligt perspektiv. Och därmed se världen i ett nytt ljus. I texten Så får du ett jobb i framtiden i Sikt nummer 1 skrev hon om varför social kompetens kan bli det viktigaste verktyget i en tid då algo-ritmer tar över allt fler arbetsuppgifter.

Vilken typ av kompetens tror du, mer specifikt, kommer bli mest eftertraktad i framtiden?

– Förmågan att nätverka, hantera mellanmänsklig friktion och att leda andra människor kan inte automatiseras. Förmågan att lära sig nya saker under hela yrkeslivet blir också avgörande, säger hon.

Just livslångt lärande är temat för hennes kommande bok, som publiceras hösten 2026. Där undersöker hon närmare varför omprövningsförmågan blir en av framtidens viktigaste färdigheter. I boken Expertparadoxen (Bonnier Fakta, 2023) studerade Emma Frans en annan sida av samma fråga: Hur förhåller vi oss egentligen till kunskap och auktoritet? Vi kan överskatta en expert bara för att personen är karismatisk – eller helt avfärda vetenskap när resultaten kolliderar med subjektiva livsval.

Kan du ge ett exempel på när vi litat för mycket på en auktoritet?

– Det finns många exempel där personer som uppfattats som auktoriteter blivit superspridare av felaktiga påståenden. Andrew Wakefield är ett tydligt sådant fall – han har i decennier hävdat att vaccin orsakar autism och blivit en frontfigur för antivaccinationsrörelsen. Skandalkirurgen Paolo Macchiarini är ett annat. Och det finns flera exempel på Nobelpristagare som gjort konstiga uttalanden som fått stor uppmärksamhet, bara för att de haft ”genistämpel”.

Undviker algoritmerna

Samtidigt ser Emma Frans motsatsen: misstron mot vetenskap när den utmanar vår livsstil, ekonomi eller identitet, något hon bland annat skrivit om under vinjetten Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet.

Vilka ämnen brukar väcka starkast reaktioner?

– Alla ämnen som politiserats väcker starka reaktioner. Det gäller inte minst frågor om klimat och vaccin. Mer förvånande är att frågor som rör kost också gör det. Mat är så nära kopplat till identitet. Folk kan bli väldigt upprörda när deras föreställningar utmanas. Särskilt när det handlar om saker man varit övertygad om under lång tid.

Hon berättar om kollegor som mordhotats efter att ha publicerat forskning om högt proteinintag, och om hur även hennes egna texter om ”naturlig mat” kan väcka oproportionerligt starka reaktioner.

Tror du att forskare ibland underskattar hur existentiellt utmanande ny forskning kan vara för människor?

– Jag säger inte att alla forskare är perfekta i det här avseendet, men som forskare lär man sig ofta att det nästan kan vara roligt att bli motbevisad – det innebär ju ny kunskap! För många andra, däremot, som kanske byggt en del av sin identitet på en viss föreställning, kan ny forskning upplevas som direkt provocerande.

Som en röst för kritiskt tänkande, hur håller du själv nyfikenheten levande när samhället polariseras?

– Jag tror att det är viktigt att vara en aktiv mediekonsument snarare än passiv. Jag försöker undvika att matas av innehåll styrt av algoritmer och i stället söka upp kunskap och fördjupa mig i ämnen jag är intresserad av. Det är viktigt för att hålla nyfikenheten levande.

Kommer AI att förändra vad vi räknar som kunskap – alltså vad det innebär att ”veta” något?

– Jag tror att man kommer att ändra synen på vem som är ”smart”. Länge var schackmästarna de som ansågs vara smartast. Men det är nästan 30 år sedan datamaskinen Deep Blue slog Garri Kasparov. I dag är det människans förmåga att interagera med andra och med samhället som gör oss unikt smarta i relation till maskiner.

Emma Frans påminner om att ingen riktigt i dag kan säga vilken plats AI-skiftet kommer att få i historien.

– Vi vet inte om AI kommer att bli något i nivå med elektriciteten, eller mer som internet. Båda har förändrat samhället enormt, men på olika sätt. Osäkerheten i sig är viktig att ha med sig.

Går det ens att säga något om hur snabbt den här utvecklingen kommer gå?

– Nej, och jag pendlar själv i den frågan. Vissa dagar känns det som att allt kommer gå extremt fort, och andra dagar känns det som att vi överskattar tempot. Det gör frågan både svår och spännande.

Emma Frans: Debatten fokuserar på fel saker

Emma Frans essä i det första numret av Sikt landar i slutsatsen att social kompetens är en framtida nyckel i en AI-driven värld. Men hur står sig unga människor i en vardag där så mycket av deras sociala liv sker genom skärmar – är de tillräckligt socialt kompetenta för framtidens arbetsmarknad?

– Det är en svår fråga att generalisera kring. Men jag tycker absolut att vi behöver uppmuntra unga att interagera mer med varandra. Många unga beskriver att de sitter med telefonen även när de umgås.

Hon menar att debatten ofta fokuserar på fel saker: på att begränsa skärmtid i stället för att skapa alternativ som faktiskt lockar mer. Det skulle lösa många av de problem som i dag diskuteras, menar hon, om man vände på frågan.

– När min son är på scoutläger släpper han mobilen helt. Han har så otroligt kul med sina vänner. Det visar att verkliga upplevelser fortfarande är mer attraktiva, bara alternativen finns. Jag tror att vi ibland överskattar hur oemotståndliga sociala medier är. Ofta handlar det om tristess och håglöshet.

Kommer unga att klara sig bättre än din generation i en AI-driven arbetsmarknad?

– Inte nödvändigtvis. Unga är anpassade till den digitala miljö som finns i dag, men den förändras snabbt. Jag är orolig över att läs- och skrivförmågan försämras. Utan dessa grundläggande färdigheter blir det svårt att navigera i världen.

Unga människor har visserligen hög ”flytande intelligens”, alltså förmågan att snabbt lösa nya problem, tillägger hon – men den typen av snabbhet är också något som AI blir allt bättre på.

– Erfarenhet och omdöme – den kristalliserade intelligensen – kommer att bli viktigare. Det är också det svåraste för AI att ersätta. Samtidigt är det just de enklare, mer monotona uppgifterna, som automatiseras först. Tidigare var det ofta de jobben som gav unga chansen att komma in och bygga upp en erfarenhet. När de försvinner blir det tuffare för dem att ta steget in på arbetsmarknaden.

Automatisering kan möjliggöra – om vi använder den rätt

Men utvecklingen handlar inte bara om vilka jobb som försvinner, utan också om hur våra liv i stort förändras när tekniken tar över både rutinuppgifter och delar av vårt tänkande. Det får Emma Frans att lyfta en större och mer existentiell fråga: Vad gör vi egentligen med den tid som frigörs? Här kommer hon in på Hans Roslings berömda TED-talk om ”den magiska tvättmaskinen”, ett resonemang hon också fördjupar i sin kommande bok.

– Hans Rosling berättar hur hans mamma hade lagt enormt mycket tid på att tvätta. När tvättmaskinen kom frigjordes den tiden. Hon började gå till biblioteket, högläste för honom och gick en kurs i engelska.

Hon dröjer vid den här historien och använder den som exempel på vad automatisering kan möjliggöra – om vi använder den rätt.

– När maskinerna tog över det fysiska arbetet kunde vi utveckla våra mentala förmågor. Vi fick tid att bygga ett kunskapssamhälle. Nu börjar maskinerna ta över tänkandet. Då blir frågan: Läser vi böcker? Lär vi oss nya saker? Eller sitter vi bara mer med sociala medier?

Hon återvänder till känslan av hjälplöshet som ofta präglar AI-samtalet.

– AI framställs ofta som något som bara händer, något som styrs av ett fåtal techbolag – eller nästan av tekniken själv. Men det måste inte vara så. Vi kan påverka hur vi använder AI, vilka system vi bygger. Och vad vi gör med den tid som frigörs.