Valfläsket flödar – men börsens riktiga lyft kommer året efter
Med ett riksdagsval i antågande kommer valfläsket som ett brev på posten. Men på börsen är det inte under valåret som de största vinsterna finns att hämta, visar EFN:s genomgång.

Nästa höst är det riksdagsval igen i Sverige. Hur mandaten ska fördelas må vara osäkert, men att det kommer att lovas vitt och brett kan vi vara desto mer säkra på.
Om upptakten till det här valet, som har präglats av en offensiv budget för att stärka hushållen, får konsumtionen att lossna och börsen att lyfta nästa år återstår att se men blickar man tillbaka så framträder ett mönster som manar till viss försiktighet.
Vi har gått igenom hur Stockholmsbörsen har presterat under alla år med ett riksdagsval sedan 1921, när allmän rösträtt även för kvinnor infördes. Totalt är det 30 år det handlar om. Och eftersom löftena och framtidsdrömmarna brukar dugga tätt inför valåret, och de faktiska effekterna blir tydligare först året efter, har vi även sammanställt hur åren före och efter dessa valår har sett ut.
Tydliga skillnader mellan åren
Facit är att valåren visserligen är positiva, mätt som ett genomsnitt för Stockholmsbörsens breda index, men de är påtagligt mycket sämre än både åren före och efter. Medan valåren hamnar strax över 5 procent ligger året före valen närmare ett långsiktigt börssnitt på knappt 10 procent medan åren efter sticker ut uppåt med ett snitt på nästan 14 procent.
För sektorer som bank, konsumtion, bygg, vård och fastigheter kan politiska beslut spela stor roll för börsbolagens intjäning och för riskviljan på börsen. Men valets inverkan ska inte överdrivas på en Stockholmsbörs som har en stor andel exportbolag där det främst är den internationella konjunkturen som sätter tonen.
Tittar vi på andelen positiva år så är det också tydligt att de är i majoritet oavsett om det är val eller inte. Precis som för snittavkastningen så är oddsen för framgång dock lite bättre under åren före valet och ännu bättre året efter – som tabellen i slutet av artikeln visar.
Av den framgår också hur enorma slagen kan vara mellan olika år. De allra största uppgångarna är långt över 50 procent och rasen närmare 40 procent. Det är den skakigheten man måste kunna leva med för att över tid komma åt de till synes lugna börsuppgångarna på 5-14 procent i genomsnitt.
Stockholmsbörsen under svenska valår sedan 1921
Valår | År före val | År efter val | |
Snittutveckling | 5,5 % | 9,8 % | 13,6 % |
Största uppgång | 51,9 % (1988) | 57,4 % (1981) | 65,7 % (1999) |
Största nedgång | -37,2 % (2002) | -37,3 % (1931) | -16,6 % (2011) |
Andel plusår | 63 % | 67 % | 70 % |
Källa: EFN, OMXSPI/AFGX |
