Valutastrategen om svaga kronan: Då agerar Riksbanken

Riksbanken lät sin styrränta ligga stilla på 1,75 procent, vilket samtliga analytiker i Infronts enkät räknat med. Samtidigt höjs räntebanan och slutar nu på 2,35 procent under tredje kvartalet 2029. I juniprognosen var slutpunkten 2,20 procent under andra kvartalet 2029.

SEB tyckte att Riksbanken var oväntat hökaktig och ser en novemberhöjning som trolig medan Nordea konstaterade att Riksbanken är på "höjarhumör", och skickar en stark signal om en räntehöjning före årsskiftet, enligt bankens chefanalytiker Torbjörn Isaksson.

”Måste fundera på hur mycket man kan tåla”

Michel Gubel på Handelsbanken konstaterar att Riksbanken i sin penningpolitiska rapport nämnde kronan 33 gånger, upp från 13 gånger i den förra rapporten.

– Det säger en hel del. Ekonomer generellt blev förvånade över det här, men från mitt perspektiv var det mindre förvånande. Jag tyckte att det fanns en 'urgency' (brådskande karaktär, reds anm.) i det här. Lämnar man räntegapet så får man en kronförsvagning och med en kronförsvagning måste man fundera på hur mycket man kan tåla innan inflationsriskerna blir för stora, säger han.

Sveriges riksbankschef Erik Thedéen noterade under sin pressträff att kronan påverkat inflationen nedåt under 2026, men att den nu är tillbaka nära de svagare nivåerna 2025.

Faktum kvarstår, vi har fått en viss försvagning av kronan vilket kommer att ge inflationsimpulser under 2027 – "det har vi med oss i beslutet", sade Thedéen.

– Riksbanken har ett inflationsmål, men de har inget kronmål, konstaterar Michel Gubel.

Han säger dock att han är övertygad om att Riksbanken har kronan i åtanke.

– Vi har en annan inflationsprofil än eurozonen eller USA men jag tror att Riksbanken har identifierat kronan och energipriserna den här gången. Sen pratar de mer om att svensk konjunktur ser bra ut. Så tar man samman de tre faktorerna så var det inte så konstigt att de gjorde som de gjorde, men marknaden var förvånad, säger Michel Gubel.

– Om man vänder på det – vad hade hänt med kronan om man lagt fram den räntebanan som alla trodde, då hade kronan försvagats, och jag tror att de hade med det i beräkningarna.

Högre inflation i både euroområdet och i USA har drivit upp räntorna – vilket gör att deras statspapper och obligationer blir mer attraktiva än svenska. När kapital flyttas från Sverige säljs kronor och istället köps dollar eller euro, vilket i sin tur pressar ned kronans värde.

Då kommer Riksbanken hantera det

Inför torsdagens räntebesked har Riksbanken bara en gång sedan 2022, i februari 2023, ställts inför en krona som varit lika svag i förhållande till bankens prognos.

Vid det tillfället höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter och sade uttryckligen att en starkare krona skulle vara välkommen.

– Blir det för stora inflationsrisker med kronan så kommer Riksbanken hantera det och stänga gapet. Vissa resonerar som så att arbetsmarknaden är lite problematisk i Sverige och då är det kanske bra att vi har en svag valuta, för vad ska annars vara prisventilen utåt.

Japan har på sistone intervenerat i yenen för att stärka valutan som de tycker blivit för svag. Japans största pensionsfond diskuterar även om de ska ändra sina investeringsregler för att bromsa kapitalutflöden.

– Ska man adressera kronan så är det genom kapitalflöden. Men vi är inte Japan. Det är väldigt extrema paralleller att dra till Sverige.

På fredagen handlas kronan till 9,90 mot dollarn och till 11,29 mot euron. Tapp om 7,7 respektive 4,4 procent sedan årsskiftet.