Vattenbrist nytt hot mot bönderna – kan bli värre än 2018

Den extremt varma och torra sommaren 2018 fick djupa och långvariga konsekvenser för lantbruket i Sverige. Enligt siffror från Jordbruksverket beräknas den totala kostnaden för näringen ha blivit mellan 6 och 10 miljarder kronor. Inom köttproduktionen uppstod akut foderbrist vilket ledde till omfattande förtidsslakt, vilket i sin tur ledde till höjda priser på kött under lång tid efteråt. 

I nuläget finns inget som talar för att vi skulle få en sommar som den 2018, men risken finns och skulle olyckan vara framme kan konsekvenserna bli katastrofala. Och som läget är nu behöver det inte bli lika torrt och varmt som 2018 för att utfallet ska bli detsamma. Enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, ligger grundvattennivåerna just nu ”mycket under det normala” i Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar (inklusive Öland), Gotland och Jönköping liksom i södra Östergötland och östra Västra Götaland.

Få har tillgång till bevattning

Lägg därtill att många växtodlare redan är pressade till följd av höga priser på insatsvaror och låga priser på spannmål. En god skörd är mer eller mindre ett måste. Men då krävs betydligt mer fukt i marken än vad som finns där nu.

– Vid den här tiden på året 2018 var tillgången på grundvatten och ytvatten generellt sett god, så utgångsläget är sämre än inför sommaren 2018, säger Roger Gustafsson.

I de områden i södra Sverige där grundvattennivåerna idag är mycket under de normala var de vid samma tid 2018 normala eller över normalt vattenstånd, enligt SGU:s uppgifter.

För de lantbrukare som har möjlighet till bevattning innefattar tillstånden normalt en gräns för hur låg vattennivån får vara i ett vattendrag för att uttag ska få ske. Sjunker det under gränsen går det inte att bevattna mer. Enligt Roger Gustafsson har det efter 2018 blivit vanligare att lantbrukare investerat i egna bevattningsdammar men det är dyrt och kräver yta. Det är också en relativt liten del av den totala åkerarealen som över huvud taget är bevattningsbar, cirka 5 procent eller knappt 150 000 hektar.

För övrig mark återstår att hoppas på regn.

– Med den utbyggnadstakt vi har idag skulle det ta oss 200 år att öka andelen bevattningsbar mark från 5 till 25 procent av arealen. Så vi behöver ju steppa upp den processen. Men det är kopplat till väldigt höga kostnader att göra det också, säger Roger Gustafsson.

Livsmedelsproduktionen kan påverkas

Värst just nu är situationen i Skåne där SMHI utfärdat en varning för risk för vattenbrist både vad gäller grundvatten och i vattendrag. Situationen har uppstått på grund av mindre nederbörd än normalt de senaste två åren, vilket inte bara gjort vattennivåerna lägre utan även markerna torrare. SGU räknar med fler varningar för fler områden i södra Sverige den närmaste tiden om inte regn kommer i ganska stora mängder. Består torkan blottas en sårbarhet i Sveriges livsmedelssystem; en tredjedel av all mat som produceras i landet kommer från Skåne. 

– Vill det sig illa kan det här få stora konsekvenser för livsmedelsproduktionen i Sverige. Men vi ska inte måla fan på väggen heller, än så vet vi inte, säger Roger Gustafsson.