Vetenskapen i kris – Stockholmsdeklarationen kräver ny ordning

Med Stockholmsdeklarationen vill The Royal Society och ett internationellt nätverk av forskare reformera systemet för vetenskaplig publicering. Målet är att stoppa forskningsfusk och återupprätta tilliten till vetenskapen – innan grunden för hela forskningssystemet börjar spricka. 

Bakgrunden är en snabbt växande våg av fabricerade och AI-genererade forskningsartiklar – ett hot som många nu beskriver som akut. 

– Det har varit en kraftig ökning av fusk-artiklar, och de senaste åren har många texter helt enkelt producerats av AI – påhitt från början till slut, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien – och en av initiativtagarna till deklarationen. 

Han menar att vetenskapens själva fundament – förtroendet för att resultat är korrekta – håller på att erodera. Bakom krisen ligger ett publiceringssystem som uppmuntrar forskare att publicera snabbt och ofta, snarare än noggrant. 

– Det som har gjort detta till en akut kris är de så kallade artikelfabrikerna, paper mills, som lever på att hitta på data och sälja medförfattarskap. Köparna är ofta desperata forskare som måste publicera för att kunna meritera sig för tjänster, befordran eller anslag, säger han. 

"Kan leda till felbehandlingar i sjukvården"

Fenomenet är en direkt följd av ett akademiskt ekosystem där själva publiceringen blivit en valuta. Den vetenskapliga litteraturen riskerar att förorenas av fabricerade data, manipulerade bilder och överanvändning av AI. Samtidigt förstärks problemen av en citeringskultur som gynnar kvantitet framför kvalitet. 

– För att en artikel ska räknas som framgångsrik ska den citeras i många andra artiklar. Det har lett till att forskare sätter i system att citera varandra för att höja varandras status. Det blir en självförstärkande spiral, säger Dan Larhammar. 

Men problemen stannar inte vid akademiska meriter. När forskningssystemet premierar mängd framför kvalitet får det snabbt spridningseffekter i resten av samhället. 

– Hela samhället drabbas om vi inte kan lita på forskningsdata. Det kan leda till felbehandlingar i sjukvården, undermåliga byggnadskonstruktioner eller politiska beslut som fattas på felaktig grund, säger han. 

Förslaget: Diamond open access

Enligt Stockholmsdeklarationen kan den så kallade reproducerbarhetskrisen redan kosta världen tiotals miljarder euro varje år – i bortkastade investeringar, misslyckade innovationer och felriktad politik. För Sverige, med stora innovationssatsningar på forskningsbaserad industri, är riskerna särskilt kännbara. 

Till det kommer en annan svår fråga: de stora vetenskapsförlagens affärsmodell. 

– Förlagen kan ha vinstmarginaler på 30–40 procent. Det innebär att forskningspengar, som borde gå till vetenskap, i stället hamnar hos privata aktörer. Det är ren stöld – det finns inte många verksamheter med den sortens lönsamhet, säger Dan Larhammar. 

För att bryta utvecklingen föreslår Stockholmsdeklarationen förändringar inom fyra områden. Bland annat vill man minska beroendet av citeringsmått, införa oberoende kontrollorgan och skapa öppna register över tidskrifters kvalitet. En annan central punkt är att ersätta vinstdrivna förlag med icke-kommersiella modeller för fri tillgång till forskning – så kallad diamond open access. 

Dan Larhammar betonar att det inte finns någon enkel lösning. 

– Det går inte att peka ut en åtgärd som gör störst nytta. Poängen med Stockholmsdeklarationen är att vi tar ett helhetsgrepp om systemet för vetenskaplig publicering, säger han.