Volvo Cars står inför ett avgörande år

Det finns fler frågetecken kring Volvo Cars den närmaste tiden – som rapporten för fjärde kvartalet (den 5 februari), oro för nya genanta teknikfel, nya chefer och inte minst vart aktiekursen ska ta vägen. Låt oss börja med bilen – men inte med EX60, utan med EX90.

Modellen presenterades i november 2022, men leveranserna startade inte förrän två år senare. Och när kunderna väl började använda bilarna drabbades de av en massa fel: nycklar som inte fungerade, krånglande infotainmentsystem, försenade funktioner och envisa felmeddelanden.

Inget av detta får upprepas med EX60.

Det skulle innebära allvarliga problem för Volvo som leverantör av prestigebilar, särskilt som budskapen om bilarnas avancerad e-teknik är rätt så kaxiga.

Vet inte om ni minns – det är faktiskt inte så många år sedan – när alla toppchefer i bilindustrin pratade om bilen som ”en Iphone på fyra hjul”. Nu är det glömt och det nya trendbegreppet heter ”software-defined vehicle (SDV)”, alltså en bil som definieras av mjukvaran.

Volvo vill hemskt gärna vara ledande på det området.

Men tyvärr har man begått ett par allvarliga och pinsamma misstag just med EX90. En av de stora nyheterna med bilen var en så kallad LIDAR på taket, som skulle ge ”en ny dimension av säkerhet”. En LIDAR (light detection and ranging) använder laserpulser för att skapa en detaljerad tredimensionell bild av bilens omgivning och skulle möjliggöra en mer exakt detektion av objekt, rörelser och avstånd, också i mörker och komplexa trafikmiljöer.

Men LIDAR-sensorn på taken på EX90-bilarna fungerade aldrig så, utan användes enbart till att samla in data. Utan förvarning slopades LIDAR helt förra hösten, bulan på taket försvann, något som ledde till en stämning från tillverkaren Luminar.

Lika speciellt var att huvuddatorn i EX90 redan efter en årsmodell skrotades och byttes ut, också på de bilar som redan rullade på vägarna. Ägarna fick snällt åka till verkstaden, någon uppdatering över nätet (OTA), som Volvo gärna pratar högt om, var inte möjlig.

Återigen: inget av detta får hända med EX60.

Modellen är kritiskt viktig, eftersom den öppnar en betydligt större marknad för Volvo än de befintliga modellerna, möjligen EX30 undantagen. Men här får nu Volvo chansen att mäta sig med de bästa och då tänker i alla fall jag på nya BMW iX3. En liten notering: iX3 erbjuder upp till 80,5 mils räckvidd, EX60 ger 81 mil – så den matchen på papperet vinner Volvo.

EX60 är viktig också för att den är helsvensk: första elbilen som tillverkas i Sverige (Torslanda), med karossdelar från Olofström och elmotorer från Skövde och Floby.

Den är också utvecklad och designad i Torslanda, under den förrförre designchefen Robin Pages ledning.

Han är inte kvar, utan blev en av de första att försvinna i de senaste årens chefstombola.

Håkan Samuelsson ersattes i mars 2023 som vd av Jim Rowan, som i sin tur rekryterade Jeremy Offer som ersättare till Robin Page. Gemensamt för Jim Rowan och Jeremy Offer var att de helt saknade erfarenhet från bilindustrin och det höll, föga förvånande, i bara några år: Jim Rowan försvann förra våren, Jeremy Offer i somras.

Många förvånades över att Håkan Samuelsson gjorde comeback och ersatte Jim Rowan den 1 april i fjol. Lika stor förvåning väckte häromveckan Håkan Samuelssons beslut att locka tillbaka Thomas Ingenlath som designchef. Thomas Ingenlath var 2012–2017 instrumentell för Volvos första år med Geely som ägare, men lämnade jobbet för att bli vd för Polestar – som han sedan lämnade 2024.

Håkan Samuelsson har mycket höga tankar om Thomas Ingenlath och för mig var hans comeback inte överraskande. Sedan kan man alltid fråga om det är nyttigt att komma tillbaka till jobb man lämnat – men det gäller ju också Håkan Samuelsson.

Han har gjort fler förändringar i ledningen och utnämningen av produkt-och strategichefen Erik Severinson till kommersiell chef är en uppenbar inskolning till att så småningom efterträda Håkan Samuelsson.

Hans enda interna konkurrent, CFO:n Fredrik Hansson som var Håkan Samuelssons första nyrekrytering till ledningen, har troligen redan hittat sin roll.

Men innan Erik Severinson blir vd måste han först få fart på försäljningen, som går fortsatt trögt.

Helåret 2025 innebar ett minus på 7 procent (till 710 042 bilar) och det blir nästan lite parodiskt när en ökning på 2 procent i december beskrivs som mycket positivt.

Ja, det var bättre än oktober (minus 2) och november (minus 10) – men det krävs mer för att Volvo Cars ska få en hälsosam framtid.

Här spelar åter EX60 en avgörande roll, särskilt som den ska hamna i samma prisklass som fossilmodellen XC60.

Noteras bör framgångarna för laddhybriden XC70 i Kina, som gjort att Volvos andra (?) hemmamarknad bromsat sig förbi övriga länder och nu är Volvos största.

Noteras bör också den historiska framgången för elva år gamla XC90, som i fjol blev Volvos mest sålda modell i USA, med rekordsiffran 40 217 bilar.

Men osäkerheten kring hur de olika marknaderna utvecklas är stor. Volvo kan få stryk i USA, där alla subventioner till elbilar slopats och tullar införts – men har chans att sälja bättre i Tyskland, som nu i stället fått nya subventioner.

Volvo och Håkan Samuelsson hade som mål att hälften av försäljningen i fjol skulle bestå av elbilar. Det blev 21 procent, en rejäl flopp.

Vi får se hur alla siffror faller på plats när det fjärde kvartalet redovisas den 5 februari.

Aktien har fört ett eget liv under fjolåret. Under sommaren låg kursen stadigt under eller kring 20 kronor, för att efter den sensationella rapporten för tredje kvartalet ta ett skutt till över 35 kronor, plus 75–80 procent. Den kraftiga kursökningen fick nyligen Citibank att utfärda säljrekommenation, dels för att plocka hem eventuella vinster, dels av oro för framtiden. Banken pekar ut Volvos relativt sett låga volym, det kinesiska ägandet och begränsat kassaflöde som riskfaktorer.

Alltså inget nytt, utan omständigheter som Volvo kämpat med i 15 år och egentligen inget att bli upphetsad över.

Men utan tvivel står Volvo Cars inför ett avgörande år: EX60 måste motsvara och helst överträffa förväntningarna, den nya företagsledningen måste på allvar klara prövningarna, Håkan Samuelssons chockmedicin i fjol måste fortsatt ge effekter i siffrorna, och försäljningen – ursäkta att jag tjatar – måste sätta fart, även om marknaderna runt om i världen är tuffa just nu.

Som jag skrev inför rapporten för tredje kvartalet i fjol:

”Jag säger inte att allt ser ljust ut för Volvo Cars, bara att det faktiskt finns möjligheter.”

Det gäller fortfarande.