Analytiker: Ljusning i skogen – det missar marknaden

Skogssektorn har haft det extremt tufft under de senaste åren och den ständiga frågan har varit när en vändning kan komma. Efter att de senaste rapporterna uppvisade en del ljusglimtar har sektorn vänt svagt uppåt. 

Analytiker EFN pratat med tror dock att mer finns att hämta, att utvecklingen kan fortsätta även på lite längre sikt och att flera underliggande faktorer förbisetts av marknaden. 

Energipriserna en nyckel

Den största av dem är den senaste tidens stigande energipriser som spelar de svenska skogsbolagen i händerna. Medan de svenska bolagen ofta har integrerad massa- och pappersproduktion och därmed kan utvinna energi ur veden, behöver deras motsvarigheter på kontinenten köpa energi separat. 

– Börsen och investerarna missar hur energiberoende den här industrin är. Den svenska och nordiska skogsindustrin drar en enorm fördel av att inte påverkas av energipriserna medan produktionen i resten av Europa tvingas kämpa mycket med det, säger Johannes Grunselius, analytiker på SB1 Markets. 

Samtidigt finns också prisförändringar som fortfarande inte slagit igenom fullt ut. Dels har det varit flera höjningar på containerboard, som används till wellpapprodukter, samtidigt som priserna på vedråvara fortsatt ned. 

– De prishöjningar som gjorts har inte fått full effekt ännu. Och de nordiska bolagens största insatsvara är ju ved och de priserna är på väg ner sedan andra halvåret förra året, säger Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.

Den stora fördelen mot konkurrenterna

Han pekar också på de stora fördelar Sverige och Finland har jämfört med de andra regioner som konkurrerar på produkter från gran och tall; Ryssland är bortkopplat från marknaden, länderna i Centraleuropa har svårt med råvara efter stora insektsangrepp och i Kanadas främsta skogsprovins, British Columbia, har insektsangrepp och förändrad skogspolitik inneburit att industrin i det närmaste kollapsat. 

– Våra främsta konkurrentregioner har en råvarubrist, men det syns inte nu på grund av låg efterfrågan. Men när efterfrågan kommer tillbaka blir det svårt att möta den, säger Oskar Lindström. 

Johannes Grunselius ser framför allt SCA men också Billerud som tydliga vinnare där både är starka på containerboard. Samtidigt har SCA det egna stora skogsinnehavet i ryggen, i Billeruds fall drar man stora fördelar av pressade råvarupriser efter stormen Johannes i vintras. 

– Mycket skog stormfälldes i områden där Billerud har industri, vilket innebär en tillfällig rabatt. Upp till 40 procent av Billeruds kostnader för den svenska verksamheten är direkt kopplat till vedråvara, säger han. 

Utbudet av barrmassa minskar

Det sker också övergripande förändringar i produktionskapaciteten för långfibrig massa där stängningar sker framför allt i Kanada. Totalt produceras årligen cirka 25 miljoner ton men beräkningen är att ett par miljoner ton nu försvinner från världsmarknaden. 

– Då blir det ett nytt jämviktsläge, säger Johannes Grunselius. 

Hotet mot svensk skogsindustri från billig eukalyptusmassa tonar båda ned och menar att det är en diskussion som förts länge i branschen.

– Barrmassa är ju en nischprodukt i dag som är dyrare och det är ingen som använder det som inte måste använda den, säger Oskar Lindström. 

Även om lövmassan varje år äter någon procent av marknaden för barrmassa kommer de långfibriga produkterna alltid att behövas, som till exempelvis bärkassar. 

– Det finns väldigt många kategorier där man måste ha långfibrig massa. Säckpapper är en produkt som till exempel är helt omöjlig att göra med eukalyptusmassa, säger Johannes Grunselius. 

Sågverken måste hålla ut

På sågverkssidan är det fortfarande extremt tufft för bolagen med en byggkonjunktur som ännu inte vaknat till liv. Men när den väl gör det ser Johannes Grunselius rekordvinster framför sig. 

– Då blir det större brist på virke än vad man någonsin haft tidigare, och då blir intjäningen enorm för de sågverk som har vedråvara, säger han. 

Ytterligare en sak som talar för de svenska bolagen är att några större investeringar troligtvis inte kommer göras i branschen efter att mycket pengar tidigare lagts på att utöka produktionskapacitet och förbättra utrustning. 

– Alla större investeringar är gjorda. Det finns heller inte tillräckligt med vedråvara för att motivera fler industriinvesteringar och då blir bolagen i mitt tycke mer intressanta på fritt kassaflöde de kommande åren, säger Johannes Grunselius.