Bantningshysterin som förföljer mig

År 2024 tillhörde den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk som dominerade marknaden för GLP-1-mediciner, de preparat som från början togs fram för diabetes och nu används i allt större utsträckning för kraftig viktminskning. Men amerikanska Eli Lilly växer nu snabbare i USA.

Världsmarknaden för läkemedel som Ozempic, Wegovy och Zepbound väntas femfaldigas till 2035. Hundratals miljarder dollar står på spel. Men det här handlar inte bara om aktiekurser och marknadsandelar. Det handlar om vetenskap, människors hälsa, kroppsideal – och om geopolitik.

Norden mot USA. Novo Nordisk är också en bricka i spelet om Grönland. Danmark hotas med tullar av amerikanska intressen, samtidigt som var femte nytt jobb i vårt grannland skapas av Novo Nordisk.

Bantningens nya maktspel

Som kvällstidningschef i årtionden vet jag exakt hur starkt ämnet berör det allmänna medvetandet. I många år var löpsedlar med budskap typ ”GÅ NER 6 KILO SNABBT!” ett säkert sätt att sälja åtminstone lika många tidningar som konkurrenten. En 5:2-guru kunde fästas upp på reklampelare runt om i landet med samma kraft som ett politiskt avslöjande. Att känna till bokstavskombinationer som GI och LCHF, föredömligt korta för löpsedeln, var en nödvändighet. Inte bara för hälsointresserade, utan för oss som ville vinna kvällspressens dagliga kamp om köparnas uppmärksamhet.

För äldre läsare var ”Bantar-Björn” mer känd än random Wahlgrenunge i dag.

Men nu har journalistiken tagit flera kliv in på redaktioner som tidigare rynkat på näsan åt bantningsrubriker. SVT:s Uppdrag granskning, Sveriges största grävgrupp, valde att beställa hem Ozempic för att visa hur lätt den numera världskända medicinen kan köpas. Även av den som inte har diabetes.

Och på en av landets mest uppburna kultursidor analyserar DN:s Saga Cavallin kroppsidealens förskjutning i ljuset av GLP-1-preparaten: ”Om att vara smal inte längre är svårt, att svälta sig själv inte kräver disciplin utan bara ett samtal med en appdoktor – kommer det då fortsätta att vara åtråvärt?”

Som chef för EFN Finansmagasinet kommer jag inte heller undan bantningshysterin – varken personligen eller i jobbet – när jag redaktörar Peter Hedlunds genomlysning av betalningsviljan i Jättarnas kamp: Vem kan banta världen snabbast?

Där vetenskap möter vardagsekonomi

På våra vetenskapssidor denna vecka skriver vi även om massturismens ihåliga fickor. Vem är det egentligen som vinner på besökarna? Turism står i dag för över 10 procent av den globala BNP:n, skapar miljontals arbetstillfällen och genererar stora intäkter – men turist- industrin blottlägger också en målkonflikt.

Den som av någon anledning undrar varför EFN satsar på ekonomi och vetenskap får här hjälp att förstå.

I en tid av ytliga flöden och desinformation behövs någon som förklarar hur vetenskap och ekonomi hänger ihop. Där bidrar vi till att lyfta fram vad som brukar benämnas som universitetens tredje uppgift – efter utbildning och forskning – nämligen att föra ut kunskapen till samhället.