TOPPNYHETER:

Billigaste företagen försvinner – på grund av tullar

Nya data förklarar vem som faktiskt fick betala för handelskriget.
Illustration av paket på ett rullband som passerar en maskin. Några av de minsta paketen faller ner genom en lucka under rullbandet.
En tull förändrar inte bara priset – utan också vilka företag som över huvud taget kan konkurrera på marknaden. Foto: Josefin Gahmberg

Vem betalar egentligen för Donald Trumps tullar mot Kina? Tidigare forskning om handelskriget 2018-2019 har gett ett till synes enkelt svar: amerikanerna. När USA höjde tullarna sjönk inte priserna på kinesiska importvaror i motsvarande grad. Kostnaden tycktes alltså i huvudsak stanna på den amerikanska sidan.

Nya data komplicerar bilden. I The Economic Journal följer Haichao Fan och hans medförfattare enskilda kinesiska exportföretag. Då visar det sig att vissa producenter faktiskt sänkte priser när tullarna höjdes. Bland företagen med de högsta priserna ledde 1 procentenhet högre tull till 0,17 procent lägre exportpris. En tullhöjning på 25 procentenheter motsvarar alltså, grovt räknat, en prissänkning på drygt 4 procent. De kinesiska exportörerna absorberade alltså en del av kostnaden själva.

Detta syns knappt i den samlade handelsstatistiken eftersom vissa företag försvann från marknaden.

Löser en paradox

Tullarna ökade sannolikheten att kinesiska exportörer lämnade USA-marknaden, och de billigare företagen försvann oftare. När lågprisexportörerna föll bort ökade samtidigt de dyrare företagens andel av importen. Genomsnittspriset kunde därför ligga kvar på ungefär samma nivå, trots att många av de företag som fortsatte exportera sänkte sina priser.

Resultatet löser därmed en paradox i tidigare forskning. På företagsnivå bar kinesiska exportörer en del av tullkostnaden. I den aggregerade statistiken såg det samtidigt ut som om nästan hela tullen vältrades över på USA.

En tull förändrar alltså inte bara priset utan också vilka företag som över huvud taget kan konkurrera på marknaden. När de billigaste slås ut kan ett genomsnittligt importpris dölja betydligt större förändringar under ytan.

REFERENSER

Fan, H., Tang, L., Tian, W., Wu, C., & Yu, M. (2026). Reconciling aggregate and firm-level tariff pass-through: evidence from the 2018–2019 US tariffs on China. The Economic Journal. DOI: 10.1093/ej/ueag118

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel