Chefsekonomerna spår höjd ränta: "Omvärlden sätter begränsningar"

Swedbank var i våras den mest duvaktiga av de svenska storbankerna i sin ränteprognos. Då, i början av maj, spådde banken att Riksbanken skulle låta styrräntan ligga oförändrad i år och nästa år. Den första höjningen väntade sig banken först 2028.

Men i storbankens uppdaterade prognos är en första räntehöjning satt till november i år. Då kommer Riksbanken att höja styrräntan med 25 punkter till 2 procent, för att sedan fortsätta upp till 2,25 procent i mars nästa år – om den nya prognosen stämmer.

Det som huvudsakligen har förändrats sedan den senaste prognosen handlar om inflationen, förklarar Swedbanks chefsekonom Mattias Persson. Banken räknar nu med att inflationen når 2,7 procent under mars–april nästa år, främst till följd av effekter i spåren av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt ser vi att indikatorerna visar att pristrycket ökar, vilket gör att vi tror att både tjänste- och varupriserna kommer att stiga framöver, säger han.

Extremvädret stör matproduktionen

Livsmedelspriserna är ett annat aber i kalkylerna. Livsmedelsproduktionen i Sverige är relativt stabil, men lägre ute på kontinenten till följd av sommarens extremväder. Hettan ute i Europa har också ställt till det i fraktleden, något som i sin tur bidrar till högre prisnivåer.

Men det är ingen kris i spåkulan som Riksbanken behöver mota i grind, påpekar han. Svensk ekonomi är motståndskraftig och vi växer i takt med USA, nästan dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Jag hade gärna sett att vi hade en mycket högre tillväxt och en lägre inflation, men omvärlden sätter sina begränsningar, säger Persson.

Även SEB har skruvat på sina prognoser för nästa räntehöjning. Banken förväntade sig i våras att riksbankschefen Erik Thedéen och kollegor skulle vänta till slutet av nästa år innan den första höjningen skulle bli aktuell. I den uppdaterade prognosen räknar storbanken med att Riksbanken höjer 25 punkter i mars och ytterligare 25 punkter i september.

"Normaliseringsprocess"

Inflationen är återigen den springande punkten, men inte heller SEB:s chefsekonom Jens Magnusson ser framför sig någon gigantisk inflationsrusning.

Utöver det anser banken att Thedéen helt enkelt kommer att ha möjlighet att höja i vår.

– Det är många saker som tillsammans visar att Sverige är inne i en starkare tillväxtperiod. Det gör att Riksbanken kan höja lite tidigare utan att riskera väldiga bakslag på arbetsmarknaden eller tillväxten, säger han.

Någon större dramatik är det egentligen inte fråga om, menar chefsekonomen.

– Jag tror att det kanske är rimligare att se det som en normaliseringsprocess än att det skulle vara någon sorts akuthöjning för att inflationen ser ut som ett jättehot.

Svag krona en risk

Nordea tror, i likhet med SEB, att Riksbanken väljer att avvakta till någon gång under första kvartalet nästa år – förutsatt att inte Europeiska centralbanken höjer sina räntor allt för mycket. En höjning är sannolikt att vänta från ECB i september, men sedan är spelplanen mer öppen, menar Nordeas chefekonom Annika Winsth.

– Men ECB kan nog inte höja mer än max två gånger utan att Riksbanken faktiskt känner sig stressad och hakar på, på grund av kronan. För kronan blir ju svagare och då importerar vi mer inflation politiskt, säger hon.

Men Riksbanken kan gott luta sig tillbaka och se hur det utvecklar sig.

– Vi tror att man har hösten på sig.