Danmark och Tyskland storsatsar – Sverige kvar på stranden

Från den skånska sydkusten till Bornholm är det bara fem mil över havet. Pratar vi däremot vägval i energipolitiken skiljer en ocean. Samtidigt som de svenska investeringarna i vindkraftsprojekt nu är nere på nära noll är något unikt på väg att hända på danska Bornholm.

I Energiø Bornholm satsar Tyskland 23 miljarder svenska kronor på energiinfrastruktur som ligger utanför landets gränser. Det har inte hänt tidigare. Danmark satsar lika mycket och därutöver utfärdar båda länderna gemensamt prisgarantier med en förväntad kostnad på cirka 110 miljarder kronor.

Energiø Bornholm innebär att tre vindkraftsparker byggs i havet utanför Bornholm och att undervattenskablar sedan tar energin vidare till Tyskland respektive Danmark, via en ny högspänningsanläggning på Bornholm. Projektet är enligt uppgift det första i sitt slag i världen.

Sverige står kvar på stranden

Sverige fick frågan om att vara med men avböjde. I Sydsverige, som har Europas lägsta elproduktion i förhållande till konsumtion, innebar det att en chans att få in stora mängder ny fossilfri el i nätet gick om intet.

En av dem som är kritisk till det är Johan Wessman, vd för det dansk-svenska kunskapscentret Öresundsinstitutet.

– Ska vi nå en bra klimatpolitik så måste vi konsumera mer el och vi måste producera den. Och här finns en möjlighet med Energiø Bornholm och de dansk-tyska storsatsningarna. Jag ser inte att vi i Sverige behöver vara med på samma sätt som Danmark och Tyskland, men vi kan åtminstone vara lite nyfikna och försöka ta reda på vilka möjligheter det finns för oss att på något sätt nyttja detta, säger han.

EFN Finansmagasinet har försökt få besked från energiminister Ebba Busch (KD) vad som ligger bakom Sveriges avvaktande hållning, men våra frågor har förblivit obesvarade. Ett skäl till det svenska ställningstagandet kan givetvis vara att elpriserna i Danmark och Tyskland är högre än i Sverige och att Sverige genom att inte koppla samman elnätet mer med grannländerna kan förhindra att de svenska priserna stiger.

”En extrem uppskalning”

Tanken med Energiø Bornholm är dock att den ska bidra till att priserna kan tryckas ner i hela Nordeuropa. Det menar Søren Møller Christensen som är vd för Baltic Energy Island, en paraplyorganisation som samlar ett stort antal aktörer som är inblandade i de stora vindkraftssatsningarna i Östersjön.

– Energiø Bornholm bygger mer havsbaserad vindkraftseffekt än vad som finns i hela Danmark i dag. Det är en extrem uppskalning. Ändå är det faktiskt lite om man jämför med planerna som finns i Nordsjön där man vill bygga 300 gigawatt, varav 100 på samma sätt som här, säger han.

Det är tio länder runt Nordsjön – dock inte Sverige – som gått samman i jätteprojektet, som väntas generera investeringar fram till 2050 på svårgreppbara 10 biljoner kronor. Sverige är däremot engagerat i Nordsjön ändå via statliga Vattenfall som aviserat satsningar till ett värde av 60 miljarder kronor i Tyskland, däribland vindkraftsparkerna Nordlicht 1 och 2 i Nordsjön.

Baltic Energy Island sitter i ett pittoreskt gatuhus i Rönne, huvudorten på Bornholm. En fin dag ser man över till Sverige. Søren Møller Christensen pekar på värdet av att allierade länder samarbetar för att öka självförsörjning och motståndskraft i oroliga tider. Han hade gärna sett ett svenskt deltagande i Energiø Bornholm, men framhåller samtidigt att dörren inte är stängd.

– Hela anläggningen som byggs på Bornholm är förberedd för att Sverige ska kunna koppla på sig, så det beror enbart på intresset från svensk sida, säger han.

Positiva reaktioner

I Sverige möts planer på stora vindkraftsprojekt för det mesta av hårt lokalt motstånd, men så ser det inte ut på Bornholm. I en opinionsundersökning som presenterades av danska TV2 förra året sade 63 procent av de svarande Bornholmsborna att de hade en positiv inställning till projektet.

Johan Wessman skrev nyligen en debattartikel i HD/ Sydsvenskan där han efterlyste ett svenskt närmande till Energiø Bornholm.

– Jag har aldrig fått så mycket reaktioner, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt tydligt med den här kulturpolitiska dimensionen, man är antingen väldigt mycket mot vindkraft eller väldigt mycket för. När det blir starka känslomässiga reaktioner så tappas tyvärr ofta faktainnehållet och då blir det svårare att se vad som är möjligt.