Kommuner la in veto för landsbaserad vindkraft – nio av tio gånger

Under flera steg i tillståndsprocessen är överklaganden aktuella och kommunernas bedömning kan landa i veto. Ina Müller Engelbrektson konstaterar att 2024 var ett dystert år avseende tillstånd för landbaserad vindkraft, och 2025 blev värre. 26 av 29 prövningar under perioden januari–september slutade med avslag.

– Det är extremt högt, en del prövades inte ens då kommunerna sade nej i förväg.

Men att näringen skulle befinna sig i en generell kris håller hon inte med om. Energiåtgången kommer inte att minska i framtiden, en kräftgång beroende på lagkrav och tillfälliga prisfluktuationer behöver enligt detta sätt att se på saken inte bli långvarig.

– Förutsättningarna kan ändras. Till exempel kan elpriset stiga plötsligt, som under vintern.

Vilka regler gäller om bolagen går i konkurs, vem återställer miljön?

– Det är inte aktuellt att montera ner något för att ägaren hamnar på obestånd, då säljs ofta parken. Men generellt är bolagen ansvariga och avsätter pengar varje år för en framtida nedmontering och återställande, säger Ina Müller Engelbrektson.

Saknas bindande regelverk

Vad som ska hända med alla kasserade vindkraftverk är oklart. På EU-nivå saknas ett bindande regelverk. I stället har företagen avtalat om ett förbud mot att materialet deponeras och blir liggande.

– Vi organiserar dock inte de små tidiga ägarna som tar ner förstagenerationens kraftverk nu. Med andra ord har vi inte koll på hela marknaden, men vi jobbar på att man ska ta hand om rotorbladen, säger Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Green Power Sweden.

Hur stor andel av de kasserade vindkraftverken tas om hand och blir inte liggande på deponiplatser eller i naturen?

– Det finns ingen statistik på det.