Därför rusar kopparpriset: ”Våldsam rörelse”

Som EFN rapporterat befinner sig basmetalljättarna Boliden och Lundin Mining i ett historiskt rally på börsen. Lundinbolaget har haft sin bästa period hittills och Boliden den starkaste på över 20 år. 

Förklaringen är framför allt kopparprisets exceptionella uppgång. Under 2025 gick det från under 9.000 dollar per ton för att för första gången någonsin handlas över 12.000 dollar och sedan rusa vidare mot 13.000 dollar, en gräns som snabbt passerades under det nya årets första handelsdagar.

– Det är en våldsam rörelse som vi såg under det andra halvåret 2025 och nu ser en fortsättning på, säger Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker för råvaror på SEB.

Uppgången under 2025 är den tredje kraftigaste under ett kalenderår de senaste 30 åren, enligt EFN:s genomgång baserat på statistik från databasen Factset. Bara vid starten av den så kallade supercykeln 2003 och under återhämtningen efter halveringen vid finanskrisen 2009 har kopparpriset lyft mer under ett enskilt kalenderår under den perioden. 

Med supercykeln avses i råvaruvärlden den period av kraftigt ökad efterfrågan som uppstod efter att Kina gick med i världshandelsorganisationen WTO. Åren 2003-2006 lyfte spotpriset på koppar årligen med 37-51 procent för att fram till 2011 sexfaldigas, enligt Factset.

Även ur ett längre tidsperspektiv sticker rörelsen under 2025 ut. Sedan 1970 har kopparpriset bara haft en starkare utveckling under sex kalenderår, baserat på Factsets data över terminspriserna på råvarubörsen i New York.

Med epitetet “Dr. Copper” anses kopparpriset vara en ledande indikator för den globala konjunkturen. Priset stiger när placerarna förväntar sig goda tider och faller när världsekonomin hackar. Men förutom förväntningar på en bättre konjunktur pekar experter på flera sammanfallande faktorer bakom den historiskt starka uppgången under 2025. 

En viktig drivkraft har varit den amerikanska presidenten Donald Trumps tullpolitik som fått amerikanska aktörer att dammsuga den internationella marknaden på koppar. 

– Även om USA inte har infört tullar på koppar finns en rädsla för att det ska ske och de stora aktörerna i USA har köpt koppar med båda händerna. Det har gjort att det finns massa koppar på lager i USA medan det nästan inte finns någon alls i Europa och Asien, säger Bjarne Schieldrop. 

“De flesta företag har inga projekt som snabbt kan nå marknaden”

Samtidigt präglades 2025 av flera negativa besked kring utbudet. Enligt Deutsche bank har fem av de 20 största koppargruvorna i världen antingen tillfälligt stängts eller drabbats av allvarliga störningar, vilket enligt bankens bedömning kommer att leda till ett tydligt underskott på koppar under 2026. 

Mest uppmärksamhet i världens medier fick nedstängningen i september 2025 av världens näst största koppargruva, Grasberg i Indonesien som ensamt står för cirka 3-3,5 procent av det globala utbudet.

Produktionsstörningarna sker samtidigt som investeringarna i ny produktion länge legat på låga nivåer. Enligt Deutsche bank har dessutom priset som krävs för att gruvbolag ska vilja investera i ny produktion ökat. Detta eftersom nya projekt har blivit allt mer komplexa bland annat på grund av att de finns på mer avlägsna platser, sjunkande halter, längre tillståndstider och högre säkerhetskrav.

Det har gjort att bolagen de senaste åren hellre har fokuserat på förvärv i jakten på nya kopparvolymer, enligt banken.

“De flesta företag har inga projekt som snabbt kan nå marknaden”, skriver Deutsche bank.

Eftersom råvaror handlas i dollar har priset också fått stöd av den svaga dollarn. Enligt Bjarne Schieldrop lyfte råvaruindex, inklusive energi, med 6 procent under 2025 medan dollarn föll med 9 procent.

– I reala termer gick inte råvaror i sin helhet upp för icke-dollar konsumenter, men du hade en våldsam ökning i metaller och ett kraftigt fall i energi, säger han.

Även den geopolitiska oron, som lyft guld och silver till nya rekordnivåer, har spillt över på basmetaller, enligt en artikel i Financial Times.

– Detta är nu en global momentumhandel ... vi befinner oss på okänd mark, säger Tom Price, analytiker vid Panmure Liberum, till tidningen och tillägger att det är ovanligt att basmetaller påverkas av geopolitiska orosmoment.

En annan faktor som har påverkat metallmarknaderna generellt under året är en ökad spekulation. Enligt Goldman Sachs var det spekulativa inflödet till basmetaller i fjol på rekordnivåer vilket har gett bränsle åt prislyftet. Bjarne Schieldrop pekar även på att flera av de stora globala energihandelshusen såsom Vitol, Mercuria, Squarepoint Capital och Gunvor de senaste åren har återvänt till metallmarknaderna vid sidan av den traditionella oljehandeln.

– Marknaderna för metaller är betydligt mindre än oljemarknaden. När du får stora mängder kapital som kommer in på en relativt sett liten marknad får du också våldsamma slag i priserna på ett helt annat sätt än tidigare, säger han.

Precis som andra spekulanter lockas handelshusen av kopparprisets långsiktiga drivkrafter, inte minst elektrifieringen. Koppar är en nyckelråvara för allt från sol- och vindkraft till batterier och elbilar.

Datacentrets intåg

På senare år har ytterligare en stark drivkraft tillkommit, AI-boomen. Wall Street-banken Citi bedömer att utbyggnaden av datacenter de närmsta två åren kommer att öka dess andel av den totala kopparkonsumtionen från 1,5 procent till 2,4 procent. Enligt banken har den gröna omställningen i kombination med AI stått för hela efterfrågeökningen av koppar de senaste åren. 

Bloombergs analysavdelning räknar med att detta fram till 2025 kommer att öka efterfrågan på koppar med en tredjedel.

UBS noterade nyligen att experter i ett decennium har varnat för att kopparmarknaden i närtid står inför en bristsituation som kommer att driva upp priset. Banken konstaterar dock att marknaden hittills har lyckats hitta tillräcklig ny kapacitet och därmed undvikit en bristsituation. 

– Blir 2026 året då marknaden till slut upplever verklig brist? Vi tror det, skriver banken.

Kortsiktigt tycks dock experter ense om att kopparrallyt kan ha gått väl fort. I en analys nyligen höjde Wall Street-jätten Citi sin kortsiktiga prognos för kopparpriset till 14.000 dollar per ton, men varnade också för att januari 2026 kan bli en tillfällig topp. Huvudscenariot är att priset sedan backar tillbaka till ett snitt på 13.000 dollar per ton under resten av året. Kopparpriset handlades på torsdagen strax över 13.000 dollar per ton.

Även Deutsche bank, Goldman Sachs och UBS varnar för en rekyl under året.

“Enligt vår uppfattning har den senaste uppgången drivits mer av investerarnas positionering än av faktisk utbudsbrist, vilket gör kopparpriset sårbart för en kortsiktig prisnedgång”, skriver UBS i en analys daterad den 12 januari.

SEB:s snittpris för koppar 2026 ligger på 12.000 dollar per ton, en uppgång på 20 procent från snittet under 2025 men under nuvarande spotpriser.

– Det är möjligt att vi ligger lite för lågt, men vi är övertygade om att rädslan för tullar i USA har haft en kraftig påverkan på priset och är oroliga att det kan vända under året, säger Bjarne Schieldrop.

Kräver massiva investeringar

Långsiktigt är dock frågan om årets eventuella utbudsbrist kan förväntas bestå över en längre tid. Lundin Minings vd Jack Lundin uppgav för EFN i oktober att de långsiktiga drivkrafterna kan göra att kopparpriset är på väg att hitta ett nytt golv, det vill säga miniminivå, kring 11.000 dollar. Det är alltså ett pris som vid tillfället i stort sett innebar rekordnivåer. 

– Priset skulle så klart påverkas av en global recession, men tesen är stark, sa han då.

Redan året innan spådde brodern Adam Lundin, som är ordförande i Lundin Mining, att kopparmarknaden står inför en period liknande supercykeln 2003-2011, enligt Dagens industri.

– Så länge det inte dyker upp en svart svan tror jag att vi är i början av ett rally liknande det vi såg under tidigt 2000-tal. Det känns som början på någonting väldigt speciellt. Att kopparpriset på sikt når över 20.000 dollar per ton känns inte alls galet, sa han då.

Enligt UBS finns dock tillräckligt med potentiella nya gruvor för att kompensera den ökade efterfrågan. Men det kräver massiva investeringar i både så kallade brownfield- och greenfieldprojekt, det vill säga ny kapacitet både vid befintliga gruvor och på nya platser. 

Enligt banken behöver det fattas beslut om nya projekt på cirka 175 miljarder dollar fram till 2035 för att täppa det förväntade utbudsgapet.

– Det verkar bli en utmaning att kunna sätta in tillräckligt med kapital tillräckligt snabbt. Därför anser vi att det troligen kommer att krävas väsentligt högre priser under en längre period för att driva på ökad substitution och materialbesparing, skriver UBS.

Klart är att mycket talar för att det krävs ett högt pris för att tillfredsställa efterfrågan på koppar de närmaste 10-15 åren.

– Det behöver inte bli så att världen står utan koppar inom 10-15 år, men då behöver priset vara tillräckligt högt för att gruvbolagen ska vilja investera i ny produktion. Får vi istället ett underskott på koppar, så kommer priset att bli avsevärt mycket högre, det tror jag är en allmänt accepterad sanning, säger Bjarne Schieldrop.