Erika Wranegård: Deppig myndighet? Nej, precis tvärtom

Det är effektivt, hjälpsamt och korrekt. Knappt hinner jag sätta mig ner innan det är min tur. En snabb bild. Ja, jag kan signera med bank-id. Klart. 

Fyra myndigheter, alla samlade under ett tak för att underlätta och effektivisera, så typiskt svenskt. Det får mig att reflektera över hur, eller snarare att, vi i Sverige ofta och gärna samarbetar med våra branschkollegor och mellan olika industrier. Vad får oss svenskar att söka oss till en grupptillhörighet även om det är med våra konkurrenter? Är det vår svenska ängslighet som gör att vi inte vill sticka ut hakan och istället söker oss till tryggheten i gruppen? Eller är det insikten att vi alla är små aktörer globalt men gemensamt kan få gehör internationellt? I samarbetena trevar vi fram, pratar fram och tillbaka i evighetslånga möten innan vi når vårt slutgiltiga mål, konsensus. Vår lilla homogena grupp är alla överens, det är en bra idé, vi kör! Då rullar maskineriet i gång. 

Svenska finansmarknaden var tidigt ute med att inse vikten av att samarbete inom hållbarhetsfrågor, redan 2003 grundades Sweden’s Sustainable Investment Forum (Swesif) av branschaktörer. Målet var och förblir, att sprida, driva och höja kunskapen om investeringar för en hållbar utveckling. Detta skedde två år innan Kofi Annan, FN:s dåvarande generalsekreterare, lade grunden för det globala samarbetet som blev Principles for Responsible Investments (PRI). PRI som idag har över 5000 undertecknare från världens alla hörn. 

Sedan har vi den gröna obligationsmarknaden som växte fram i Sverige när banker, investerare och emittenter samarbetade och gick från ord till handling då de ville öronmärka finansiering till gröna projekt. Först i emissionen av Världsbankens gröna obligation 2008 och senare med världens första gröna företagsobligation 2013.

Sist men inte minst, Vargas arbete och finansieringsmodell av impact-bolag som Northvolt, Stegra (tidigare H2 Green Steel) med flera. Vargas arbetar med bolagen på en finansieringslösning där de får kunderna till impact-bolagen att skriva på bindande avtal om leverans av en framtida produkt. Med det som säkerhet kan impact-bolagen ta på sig skuld och skala upp produktionen.

Brilliant!

Så brilliant att deras internationella branschkollegor kallar dem ”the most significant climate organisation in the world”. Tro mig, detta kommer vi se skalas upp och användas av internationella aktörer framgent.

Svenska föregångare till globala rörelser. Sverige är tillräckligt stort för att vi ska ha ett välfungerat ekosystem av finansiella aktörer, och tillräckligt litet för att alla känner någon som känner någon. Som Susanna Campell, impact-investerare och del av Vargas, sa i podden Giant Ideas, ”Sweden is a fairly small place, we tend to know each other”. Det är lätt att sträcka ut handen för att hjälpa någon med en ny idé. 

Men det finns en baksida på de informella nätverkssamarbetena. Min smartaste kollega i Genève, en fransos med afrikanska rötter som arbetade med AI inom förvaltningen, satte huvudet på spiken när han berättade för mig att han varit på utbytestermin i Sverige under sin studietid.

”Det var så underligt, ingen pratade med mig de första månaderna men sedan blev jag bjuden på en fest. Efter den festen var det som vi var bästa vänner.”

Och är det inte precis så? Ett litet tight homogent nätverk är fantastiskt för de som är i nätverket. Men skapar hinder för dem utanför. I Sverige och globalt. Är det inte dags att vi i vårt svenska nätverk ännu en gång pratar ihop oss tills vi har en lösning och tar täten globalt?

Det är dags vi skapar en heterogen svensk finansmarknad. För tänk vilken konkurrenskraft vi kan få om individer som min franska kollega väljer att stanna i vår svenska marknad.