Faithtok: När sociala medier formar religionen

TikToks flöde är fullt av kristna, muslimska och new age-präglade influencers som förkunnar sitt budskap – och ibland frontar fromma produkter. Det kallas ”Faithtok” och är en påminnelse om att teknisk utveckling inte hotar urgamla religioner. Det dyker oftast upp företrädare som använder tekniken för mission.

Men samtidigt som de religiösa utnyttjar tekniken, så formas de av den på oväntade sätt. Teknik är aldrig neutralt, utan premierar alltid vissa uttryck. ”The medium is the message”, som medieteoretikern Marshall McLuhan uttryckte det.

Detta är tydligt i sociala medier. En del former av religion funkar helt enkelt bättre på Tiktok än andra, och har därför större möjligheter att bli virala. På så sätt formar plattformen kyrkor och samfund.

Vilket slags religion går bra på Tiktok? För det första en praktiserad religion. Konkreta handlingar och ritualer är lättare att filma än abstrakta budskap. De får gärna också vara estetiskt tilltalande. En video från en katolsk mässa eller en muslim som besöker Mecka gör sig bra på bild. Via hashtaggen ”witchtok” kan man hitta klipp på häxor som blandar brygder och drar tarotkort.

Snygga accessoarer är bra, medan teologiska budskap fungerar sämre. I bästa fall hinner man citera ett enkelt bibelord eller en kort koranvers.

Detta fokus på praktiker är inte nödvändigtvis dåligt. För de flesta religiösa är tron något man gör, snarare än abstrakta idéer. Unga som möter tron på ”FaithTok” får en bättre bild av levd religion än den som teoretiskt fokuserade skolböcker oftast förmedlar.

En mer problematisk sida är att de budskap som lätt sprids i sociala medier är av det polemiska slaget. Studier visar att känslor som vrede och hat är guld i uppmärksamhetsekonomin. Vi tittar dit, hänger kvar några sekunder – och algoritmen lär sig sekundsnabbt vårt beteende. Därför tränger de högröstade och konfliktsökande ut de balanserade och eftertänksamma.

Den risken blir inte mindre av att de nya plattformarna ger icke-certifierade andliga ledare en stor predikstol.

Det är inget nytt. Tekniska genombrott utmanar nästan alltid gamla auktoritetsstrukturer. Tryckpressen hjälpte Luther att runda den katolska censuren och nå ut med sitt budskap. Mönstret upprepas i dag, när lokala präster och imamer utmanas av influencers.

Det kan låta demokratiskt och bra – men betänk att det första IS gjorde för att etablera sig i ett område var att avrätta kritiska imamer. Traditionella religiösa strukturer har ofta en modererande effekt, medan viral religion drar i en svartvit och extrem riktning.

Tiktok för den religiösa vardagen närmare, vilket kan bidra till att unga svenskar inte uppfattar religion som lika främmande som förr. Kanske har det bidragit till att allt fler unga lockas till religion i dag?

Men på sikt riskerar sociala medier ta religionerna i samma riktning som politiken: mot polarisering, demonisering av den andre och konspirationsteorier.

Det finns en utbredd föreställning om att framsteg och religion står i konflikt med varandra. Det stämmer inte. Religioner har alltid levt i symbios med ny teknik. Tekniska genombrott utplånar inte gammal tro – däremot förändrar de tron.

På gott och ont.