Ture Wester: Fem skäl – därför är megafusionen en dålig idé
Enligt Financial Times har en fusion mellan bolagen diskuterats under de senaste månaderna, vilket EFN rapporterat om. Astra Zeneca har ett börsvärde kring 2 350 miljarder kronor medan Bristol Myers Squibb har ett börsvärde på 1 270 miljarder kronor. Det skulle göra en ny struktur till världens fjärde största läkemedelsbolag.
Attraktiv USA-exponering
Det Bristol Myers Squibb har är exponering mot USA. Bolaget har nära 70 procent av försäljningen från den amerikanska marknaden, som är världens största. Astra har länge riktat blickarna mot USA, och tidigare år direktnoterades aktien i New York från att tidigare bara handlats som depåbevis. Det har spekulerats i att Astra Zeneca skulle kunna använda affären till att flytta sin regulatoriska hemvist till USA.
Vidare finns förstås potentialen i diverse synergier. Kostnadskostymen kan säkert sys in lite, med sammanslagningar av centrala funktioner exempelvis. Därtill kan bolagens respektive säljorganisationer sälja varandras produkter, vilket kan öppna nya marknader.
Fem skäl till att affären är obegriplig
Men ur Astra Zenecas aktieägares perspektiv är affären helt obegriplig. Bristol Myers är på ytan ett mycket sämre bolag än Astra Zeneca, med en liknande värdering.
En fusion av den här magnituden innebär regulatoriska risker. Affären ska godkännas av amerikanska FTC, brittiska CMA och EU-kommissionen. Brittiska CMA lär skruva på sig om affären skulle innebära att den nya strukturens brittiska närvaro minskar. Dessutom har bolagen flera läkemedel som konkurrerar direkt, särskilt inom onkologi. Det kan tvinga bolagen att avyttra delar av verksamheten vilket i sin tur skulle kunna urholka logiken bakom affären. Det hände exempelvis när Bristol Myers Squibb köpte Celgene 2019.
För det andra finns alltid stora integrationsrisker vid stora fusioner. Att slå ihop två forskningsorganisationer med över 150 000 anställda är förmodligen en svår övning. Bolagen har tidigare stämt varandra och ska nu arbeta tillsammans. Det går också att ifrågasätta hur stora skalfördelarna är med att vara världens fjärde största läkemedelsbolag mot att vara världens sjunde största.
Bristol Myers Squibb står inför en period av sjunkande försäljning och vinst på grund av att flera viktiga patent går ut kommande år. Däribland blodförtunnande Eliquis och cancerläkemedlet Opdivo, som tillsammans står för mer än halva försäljningen. Tillväxtportföljen måste få upp farten innan kassakossorna inte längre kan mjölkas, vilket kan bli en utmaning eftersom bolagets pipeline ser torr ut.
Astra Zenecas är däremot relativt välmående med särskilt stark tillväxt i sin onkologiportfölj och bra bredd och volym i sin pipeline av nya läkemedel. Analytikerkåren spår att omsättningen ska öka med 6–7 procent per år framåt, samt att resultatet ska öka med mer än 10 procent per år.
Antaget en premie om 30 procent i en affär där Astra Zeneca köper Bristol Myers Squibb blir värderingen 12–13 gånger rörelseresultatet för innevarande år. Skillnaden mot Astra Zenecas värdering på 14 gånger rörelseresultatet är liten. Det är svårt att se den finansiella logiken i en fusion ur Astra Zenecas perspektiv med tanke på att Bristol Myers Squibb står inför försäljnings- och vinstminskningar.
Potentiellt köpläge
Upplägget för affären kan tänkas bestå i en kombination av egna aktier, skuld och kontanter. Risken är att Astra Zenecas aktieägare får bära en alltför stor del av risken. Även om affären skulle skapa mer värde än den kostar riskerar Bristol Myers Squibbs aktieägare att fånga en oproportionerligt stor del av kakan.
Ingen rök utan eld sägs det, men vågar man tro att affären inte blir av kan dagens kursreaktion vara ett utmärkt köpläge.
Följ taggar
