Femteklassare fick sovjetisk skolning – så påverkades deras framtida inkomster
I en förpublicerad studie undersöker två nationalekonomer hur ideologisk indoktrinering kan forma ekonomiska livsval.

I fokus står ett pedagogiskt experiment i Birkala kommun i Finland, där två femteklasser under perioden 1973–75 fick historie- och samhällskunskapsundervisning som till stora delar var identisk med skolmaterial från dåvarande Sovjetunionen. Experimentet beställdes av det finska utbildningsdepartementet, men föräldrarna informerades aldrig. När projektet uppdagades stoppades det omedelbart – men då hade undervisningen redan pågått i ett helt läsår.
En av forskarna bakom studien av Birkalaexperimentet är Jaakko Meriläinen, assisterande professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Indoktrinering i skolmiljö har länge fascinerat forskare. Vi vet att utbildning påverkar värderingar, men kopplingen till ekonomiskt beteende har varit mindre utforskad, säger han.
Resultaten är tydliga: eleverna som deltog i experimentet har i vuxen ålder i genomsnitt tio procent lägre inkomster än jämförbara elever från samma kommun. Däremot syns ingen skillnad i utbildningsnivå.
Styrde karriärval
Den stora skillnaden finns i yrkesval. Deltagarna valde oftare yrken som i mätningar värderas högre av socialister och lägre av konservativa, till exempel lärare och sjuksköterskor. I snitt jobbar de även mindre än sin jämnåriga kontrollgrupp.
Forskarna menar att undervisningens innehåll, i det här fallet marxist-leninistisk ideologi, har påverkat värderingar som i sin tur styrt karriärval.
– Min slutsats är att det som lärs ut påverkar individers ekonomiska utfall, säger Meriläinen.
I Birkala skedde undervisningen i det dåvarande västblocket, vilket kan ha gjort barnen särskilt känsliga för kritik mot det rådande systemet, tror Jaakko Meriläinen.
– I ett socialistiskt samhälle ifrågasätter eleverna problemen de ser omkring sig – och i ett kapitalistiskt samhälle gör de samma sak. Om barn då får ensidig kritik av sin egen samhällsmodell kan det skapa en större öppenhet för alternativ. I det här fallet verkar undervisningen ha förstärkt uppskattningen för antikapitalistiska idéer, säger Jaakko Meriläinen.
Det pedagogiska experimentet i Birkala var kortvarigt. Men dess efterverkningar, menar forskarna, har sträckt sig över decennier – och hela vägen in i lönekuvertet.
Följ taggar