Ny forskning: Eleverna betalar för vinsten i skolan

Friskolereformen gjordes för att öka valfriheten och effektiviteten i det svenska utbildningssystemet. Konkurrens och vinstintresse antogs kunna både sänka kostnaderna och höja kvaliteten i skolan. Det är den teoretiska utgångspunkten. 

I en färsk studie testas antagandet empiriskt på data från Storstockholm. Resultatet visar att kostnadsbesparingar i privata skolor objektivt sett missgynnar eleverna. Under en livstid tjänar friskoleeleverna i genomsnitt 2 procent mindre än sina jämnåriga som gått i kommunala skolor.

– Storstockholm har gått från 100 procent kommunala skolor till 50 procent under en 30-årsperiod. Det betyder att den här mekanismen, effekten som studien visar, har påverkat hur många elever som helst, säger Petter Berg, som gjort studien som en del av sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm.

En livslång inkomstminskning på 2 procent motsvarar omkring 200 000 kronor i dagens penningvärde, och kan jämföras med avkastningen av en termin i skolan. Annorlunda uttryckt är det likvärdigt med att eleverna hade fått sin gymnasieutbildning kortad med en termin, vilket kommer att synas i lönekuvertet resten av livet.

Skapat buzz

Studien har redan låtit tala om sig, trots att den ännu inte lagts fram för disputation. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och expert på skolfrågor, kommenterar det stora intresset:

– Sverige har en modell som är extrem på olika sätt. Att skolor drivs i aktiebolagsform är inte helt unikt, men nästan unikt i världen. Det är ett väldigt liberalt system som hittills inte är så välstuderat, säger han.

En anledning är att det varit svårt att mäta utfallet av olika utbildningar på ett tillförlitligt sätt. Tidigare akademiska studier, och även journalistiska granskningar, har visat att det förekommer betygsinflation i vinstdrivande skolor. Petter Berg har därför valt ett annat mått för att mäta kvalitet: livsinkomst, ett klassiskt nationalekonomiskt mått.

– Studien visar på ett övertygande sätt att de vinstdrivande skolorna håller lägre kvalitet. Den visar också varför elever ändå väljer de skolorna, säger Jonas Vlachos.

Den svenska modellen

En viktig premiss för att förstå studien, är att förstå hur det svenska skolsystemet är uppbyggt. Privata skolor har fri etableringsrätt så länge de följer svensk läroplan. Skolorna kan drivas med eller utan vinstintresse. Däremot får skolor i Sverige inte ta ut någon avgift – alla finansieras på samma sätt genom skolpengen som följer eleven. 

Det innebär att vinstdrivande skolor inte kan påverka sina intäkter, utan bara sina kostnader. För att gå med vinst måste de minska kostnaderna.

– Det kan låta kontraintuitivt att kostnadsbesparingar skulle höja kvaliteten, men logiken bygger på att skolor samtidigt måste attrahera elever. Eleverna röstar så att säga med fötterna, och om eleverna väljer skolor efter kvalitet kommer skolorna att dra ner på onödiga kostnader men investera mer i kvalitet för att attrahera fler elever, säger Petter Berg.

Sedan mitten av 1990-talet har friskolornas marknadsandel vuxit starkt. I dag går ungefär hälften av alla Storstockholms gymnasieelever i en friskola, och lejonparten av dessa är vinstdrivande.

Jonas Vlachos beskriver det som en explosionsartad utveckling.

– Kring millennieskiftet fördubblades antalet elever som gick gymnasiet i Stockholm. Samtidigt var utbudet av kommunala gymnasier länge konstant. Det är en ganska radikal privatisering som skett, säger han.

De privata skolorna har varit skickliga på att identifiera vad som spelar roll för elevernas val: programutbud och geografiskt läge.

– Vi ser hur många skolor har etablerat sig kring knutpunkter som Liljeholmen och Gullmarsplan, och även inne i stan, säger Jonas Vlachos.

Det svenska systemet är unikt, men också tacksamt ur forskningssynpunkt, menar Petter Berg. Detta eftersom privata och offentliga skolor konkurrerar på i princip samma villkor.

– Privata utförare som finansieras med offentliga medel finns på många håll i världen, men de är oftast begränsade till att vara icke vinstdrivande. Och det är ofta väldigt olika regleringar kring offentliga och privata skolor, säger han och fortsätter:

– I Sverige har vi inte identiska regleringar men de är väldigt mycket mer lika än i andra länder. Därtill har vi även vinstdrivande aktörer, vilket är ovanligt.

Storstockholms gymnasieelever per skolform, 1995–2023

Resultat i detalj

Studien bygger på statistisk bearbetning av stora datamängder som jämförs för att hitta kausaliteten, alltså orsakssambandet, eller effekten av att gå på en viss skola.

Resultatet är tydligt: Elever som gått i en privat skola hade vid 30 års ålder i genomsnitt väsentligt lägre inkomst än jämnåriga som gått i kommunal skola.

När summan extrapoleras blir den genomsnittliga inkomstförlusten över en livstid 360 000 kronor för elever som gått i privata skolor, motsvarande 2 procent mindre i lönekuvertet under en livstid.

Samtidigt finns en viktig skillnad mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande friskolor. De senare har en stark övervikt för estetiska program, som ofta leder till mindre välavlönade karriärer.

När effekten av programval neutraliserades visade det sig att inkomstbortfallet helt försvann för de icke vinstdrivande skolorna. Det är till och med så att elever som gått i icke vinstdrivande skolor har marginellt högre livsinkomst, jämfört med jämnåriga, med samma förutsättningar och yrken, som gått i en kommunal gymnasieskola.

Trots det negativa resultatet har de privata skolorna fortsatt att växa i antal sedan mitten av 1990-talet. Marknaden har alltså inte straffat dem för att de producerat sämre kvalitet, mätt som lägre livsinkomst.

Men det kanske inte är så förvånande. Elever i 15-årsåldern har begränsade möjligheter att överblicka sin framtida livsinkomst.

– Nej, det är svårt. Men elever kan ha en uppfattning om ifall det är många obehöriga lärare på skolan, eller inte, säger Petter Berg.

Lärarkvalitet avgörande

I ett försök att förklara varför de vinstdrivande skolorna uppvisar lägre kvalitet har Petter Berg fördjupat analysen. Han har undersökt både lärartäthet, det vill säga antalet lärare per elev, och lärarkvalitet, mätt som lärarnas behörighet (i praktiken utbildningsnivå). Bland annat visar studien att friskolorna i genomsnitt har 30 procent fler elever per lärare. Det låter mycket, men det verkar ändå inte vara där problemet ligger.

– Det verkar inte vara antalet lärare, utan det är snarare om läraren är behörig som förklarar skillnaden i kvalitet, säger han.

Trots dessa kvalitetsbrister fortsätter elever att välja vinstdrivande friskolor. Programutbud och geografisk närhet är, enligt studien, de faktorer som spelar avgörande roll när eleverna väljer, medan kvalitet spelar betydligt mindre roll.

Frågan till politikerna

Tidigare forskning har visat att en elev ökar sin chans att få höga betyg genom att gå på en vinstdrivande skola. Det skulle kunna vara ett incitament att välja den, eftersom högre betyg leder till större chans att komma in på prestigeutbildningar på universitet, vilka i sin tur ofta leder till högre inkomst.

Jonas Vlachos menar att detta förhållande tillför en ytterligare nyans till den aktuella studien.

– Petter Bergs studie visar att det är dåligt för inkomsten att gå på en friskola, trots mer generösa betyg på dessa skolor. I den bemärkelsen underskattar studien de negativa effekterna av att gå på en friskola.

Annorlunda uttryckt, fastän glädjebetyg hjälper friskoleelever till en bättre karriär, tjänar de ändå mindre pengar än jämnåriga som gått i kommunala skolor.

– Den springande punkten i studien är att om efterfrågesidan inte efterfrågar en särskild grej så kommer vinstdrivande aktörer inte att investera i den grejen, säger Petter Berg.

Detta är alltså inte ett bevis för att marknaden inte fungerar, menar han.

– Det är snarare så att den fungerar precis så som man kan förvänta sig att den ska göra. Den levererar vad kunderna vill ha. Men frågan som politikerna måste ställa sig är om det är detta som vi vill att utbildningssystemet ska leverera.

– Är det önskvärt att eleverna får vad de vill ha, eller ser vi på utbildning som en investering i unga människor, som ska ge en avkastning i någon bemärkelse?

Samhällsekonomisk kostnad

Tiotusentals elever årligen får sämre utbildning och därmed lägre livsinkomst på grund av att de går i vinstdrivande skolor som anställer mindre kvalificerade lärare. Det är det individuella perspektivet. Men det finns också ett samhällsperspektiv.

En försiktig uppskattning av värdet på friskolornas besparingar är att den genomsnittliga vinsten per friskolelev uppgår till 15 000 kronor. Det beloppet kan ställas mot 200 000 kronor, vilket motsvarar nuvärdet av den genomsnittliga minskningen av livsinkomsten på 360 000 kronor.

Vinsten per elev är alltså betydligt lägre än den inkomstförlust som eleven får på grund av att den gått i en skola med lägre undervisningskvalitet.

– Om man hade gjort kostnadsbesparingar med bibehållen eller ökad kvalitet, så hade vinstintresset varit effektivt. Men nu ser vi inte det alls, utan kostnadsbesparingen är betydligt mindre än värdeminskningen på det man producerar, säger Petter Berg.

I nationalekonomiska modeller är det normala antagandet att ju mer utbildning desto högre produktivitet – den ekonomiska kakan växer när utbildningsnivån stiger.

– Ur det perspektivet, och i räkneexemplet från min studie, leder det svenska skolsystemet till en samhällsekonomisk förlust.