Finska bolagets hopp – inför noteringen i USA

Oura har nu lämnat in sin ansökan om en börsnotering på amerikanska Nasdaq.

Prospektet ger en inblick i finanserna, vilket bekräftar de tidigare beskeden om ett bolag som växer kraftigt. Men också några överraskningar.

“Investerare som köper in sig i Oura i samband med börsnoteringen kan vilja hålla koll på bolagets egna svajiga vitalparametrar”, skriver Reuters New York-kolumnist Karen Kwok.

Hårdvaran är majoriteten av intäkterna

Oura, som har sina rötter i Finland men numera styrs från San Francisco, har med sina smarta ringar vuxit till en ledande aktör inom bärbara hälsomätare.

I prospektet redovisar Oura intäkter på 1,2 miljarder dollar för de nio månaderna fram till juni 2026 och en tillväxt på 74 procent. Nettovinsten uppges vara drygt 60 miljoner.

Sticker ut gör antalet betalande medlemmar. De fördubblades under perioden och uppgår nu till 5 miljoner. Det är kunder som köper en ring och sedan väljer att betala extra för mjukvaran.

Men det framgår också att hårdvaran, ringarna, fortfarande står för 80 procent av intäkterna.

Det finns inga uppgifter om värderingen i prospektet. Den senaste kända var 11 miljarder dollar, men enligt flera medier satsar bolaget sannolikt på minst 16 miljarder dollar.

Är det ett mjukvarubolag?

Hur marknaden kommer att bedöma Oura kan i stor grad bero på om bolaget ses som ett SaaS-bolag (mjukvarubolag), ett hårdvarubolag eller något mitt emellan. 

Skillnaden kan bli stor. Många publika SaaS-bolag värderas kring 4-5 gånger omsättningen. I vissa fall är multipeln betydligt högre. 

När motionscykelbolaget Peloton noterades 2019 lyfte bolagets ledning mjukvaran, alltså plattformen, snarare än hårdvaran. Initialt värderades bolaget till nio gånger omsättningen. I dag ligger värderingen strax under ett.

För Oura blir därför frågan hur stor vikt investerarna lägger vid de återkommande intäkterna från plattformen, och var framtiden bedöms finnas. Ledningens budskap har varit tydligt de senaste åren: det är framför allt i mjukvaran utvecklingsmöjligheterna finns.

Så här sade vd Tom Hale i en intervju med amerikanska Semafor för två månader sedan:

”När man pratar om ett bolag med både hårdvara och mjukvara tycker jag inte att det är rätt att värdera en del av Oura med en mjukvarumultipel och en del med en hårdvarumultipel. I stället bör man se på kombinationen av mjukvara och hårdvara som en affärsmodell, vilket värde den skapar för kunderna och hur stor den adresserbara marknaden är.”

Städar upp

En annan uppgift som fått läsare av prospektet att höja på ögonbrynen är aktieåterköpen. Inför börsnoteringen har flera tidiga investerare fått möjlighet att sälja delar av sina innehav. Totalt handlar det om återköp på över en miljard dollar.

Finansredaktören Paul Smaler på Augment Markets pekar på att andra bolag har låtit investerare sälja aktier till andra investerare genom ett särskilt erbjudande före börsnoteringen.

“Oura gjorde återköpen med pengar från den egna balansräkningen. Det innebär att transaktionerna påverkar Ouras kassa och redovisning direkt, och därför syns effekten tydligt i S-1-prospektet”, skriver han.

Återköpen resulterade i en så kallad deemed dividend, en bokföringsmässig utdelning till preferensaktieägarna.

Skälen till återköpen är något oklara.

En teori är att det fanns en massa olika sorters preferensaktier bland tidigare investerare, vilket kan göra en notering knepig.

En annan är att många investerare har varit i bolaget längre. Oura grundades redan 2013 i Finland. Vid en notering kan tidiga investerares innehav låsas ännu längre.

En tredje är att de säljande investerarna inte tror lika mycket på bolaget som ledningen.

Så blir styrelsen

Prospektet innehåller även uppgifter om den nya styrelsen. Efter börsnoteringen ska den bestå av tio ledamöter. Bland de nya nominerade finns Wolt-grundaren Mikko Kuusi, tidigare Robinhood-finanschefen Jason Warnick, Netflix-veteranen Leslie Kilgore och Greylock-partnern David Sze.

Oura överraskade också i prospektet genom att lista nätmäklaren Robinhood som en av rådgivarna vid börsnoteringen. Det är nätmäklarens första kända uppdrag inom investment banking.