Forskare centreras kring toppuniversiteten

Harvard, Stanford, Princeton? För den som vill nå den absoluta toppen inom nationalekonomin har adressen betydelse. Ämnet går på tvärs mot utvecklingen inom nästan all annan vetenskap.

Forskare har följt närmare 6 000 prisbelönta forskare inom 18 ämnen och kartlagt vilka universitet de varit knutna till. Materialet sträcker sig över närmare två sekel och omfattar allt från fysik och medicin till matematik, psykologi och nationalekonomi.

För de flesta ämnen har världen blivit större. De främsta forskarna finns i dag på fler universitet, och de gamla elitinstitutionernas dominans har minskat.

Nationalekonomin går däremot åt andra hållet. Toppforskarna har blivit alltmer koncentrerade till ett litet antal universitet, och nationalekonomi är i dag det mest institutionellt koncentrerade av samtliga 18 forskningsfält i studien.

Ämnet avgör

En del av förklaringen finns i hur ekonomer rekryteras och gör karriär. Sambandet mellan prestigen hos universitetet där forskaren utbildats och prestigen hos universitetet där forskaren senare arbetar har blivit allt starkare inom nationalekonomin. Elituniversiteten rekryterar alltså i hög grad från samma exklusiva krets av lärosäten.

Forskarna pekar också på egenskaper hos själva ämnet. Nationalekonomer är mindre beroende av dyr och specialiserad utrustning än många naturvetare, samtidigt som nya resultat sällan kan avgöras genom ett enskilt experiment eller ett matematiskt bevis. Det kan ge universitetens och forskarnas anseende större betydelse för vilka arbeten som får genomslag – och bidra till en centripetalkraft.