USA:s unga forskare överväger sorti

USA har länge byggt sin vetenskapliga styrka på förmågan att locka och behålla världens främsta forskare. Nu finns tecken på att attraktionskraften snabbt försvagas.

I en ny studie har Pierre Azoulay, Raffaella Sadun och Daniela Scur undersökt hur 916 doktorander och postdoktorala forskare inom biomedicin ser på framtiden. Undersökningen genomfördes efter de stora förändringarna av den amerikanska forskningspolitiken som inleddes 2025, med bland annat frysta eller indragna forskningsanslag och ökad osäkerhet kring finansiering och migration.

Förändringen på bara ett halvår är dramatisk. Andelen som uppgav att de sannolikt skulle stanna i akademin föll från 66 till 44 procent. Andelen som ville stanna i USA minskade från 93 till 72 procent. Även tillfredsställelsen med beslutet att doktorera i naturvetenskap sjönk kraftigt.

En bredare omvärdering

Tydligast är omsvängningen bland forskare som utbildat sig utanför USA. Bland dem föll viljan att stanna i landet med omkring 31 procentenheter, mot omkring 16 procentenheter bland amerikanskt utbildade. Europeiska forskare sticker ut: deras vilja att stanna minskade med omkring 50 procentenheter. Forskarna pekar på att européer också har relativt goda möjligheter att söka sig till andra akademiska arbetsmarknader.

Resultaten ser dessutom ungefär likadana ut för doktorander och postdoktorer, i elitlaboratorier och andra laboratorier samt oavsett hur säker finansieringen är. Det talar enligt författarna för att det inte bara handlar om enskilda nedskärningar, utan om en bredare omvärdering av USA som forskningsland.

Än så länge mäter studien bara avsikter, inte faktiska flyttar. Men författarnas varning är tydlig: det som raseras på ett år kan ta en generation att bygga upp igen.