Försvarsmakten: ”Nja” till havsbaserad vindkraft

Försvarsmakten säger nej till alla vindkraftverk i Östersjön från Åland till Öresund. Eller gör de verkligen det?

Porträtt av en man i militär uniform med svart baskermössa
Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben. Foto: Pressbild
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Det var i november 2024 som regeringen på Försvarsmaktens inrådan levererade sitt dråpslag mot vindkraft i Östersjön. På ett bräde sade man nej till 13 planerade vindkraftsparker och gjorde därmed byggandet av havsbaserad vindkraft mellan Åland och Öresund omöjlig.

En snabb blick på kartan ger svaret på varför: det handlar om närheten till ryska Östersjöflottans bas i Kaliningrad och ryska gränsen mot Baltikum. I ett krig är det under, på och över Östersjön Sverige kommer att möta fienden. Det är ingen tvekan om att vindkraftverk skapar problem för Försvarsmakten. Vindkraftverken är så stora att de skymmer fri sikt över havet och de stör radarsystem, vilket kan göra att det tar en minut längre att upptäcka en kryssningsrobot som avfyrats.

– Det kan ju förhindra vår möjlighet att möta en sådan attack. Det kan också försena vår möjlighet att förvarna befolkningen för att gå ner i skydd. Och det har vi bedömt att det är något vi inte kan acceptera, sade Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, till SVT i november 2024.

Kan vindkraft och försvaret samsas?

Natoländerna Danmark och Tyskland gör en annan bedömning och har byggt flera vindkraftsparker i sina delar av Östersjön. En förklaring är att de inte räknar med samma scenario vid ett krig. Men måste verkligen Försvarsmakten säga nej till allt? Det är inte säkert.

År 2022 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, rapporten Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft. Rapporten är bitvis tekniskt komplicerad, men den landar ändå i att det finns en rätt enkel lösning på konflikten: bättre och tidigare dialog mellan parterna.

År 2023 tillsatte regeringen Utredningen om havsbaserad vindkraft. Utredningen går på FOI:s linje och föreslår att man vänder på hela tillståndsprocessen: Först ska staten i samråd med Försvarsmakten peka ut områden till havs där vindkraftsparker kan byggas. Därefter auktioneras dessa ut till företag, som ges både tydligare rättigheter och ansvar för byggandet.

Tilläggas kan att det här systemet redan används av bland andra just Tyskland och Danmark.

Utredningen lämnades till regeringen i december 2024, alltså bara någon månad efter att de där 13 vindkraftverken fick nej. Sedan dess har inget hänt. EFN har frågat varför och fått följande svar från klimat- och näringslivsdepartementet:

”Det pågår nu ett arbete inom Regeringskansliet för att se hur Havsvindutredningens förslag kan tas omhand. Förslagen kommer analyseras och vägas in i det stora reformarbete som pågår parallellt, nämligen arbetet för att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesser genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.”

Så är vindkraft i Östersjön kompatibel med Försvarsmakten? Kanske.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel