Gabriel Isskander: Kolla efter detta under rapportsäsongen

Det är lätt att fascineras av marknadens tvära kast. Under rapportsäsongen blir de särskilt tydliga. Några procent svagare orderingång eller en marginal strax under förväntningarna kan på några minuter radera miljardbelopp i börsvärde.

Snabbare informationsflöden, algoritmhandel och en ständig ström av makroekonomiska och politiska besked förstärker kortsiktigheten. Det skapar mycket brus, men också stora möjligheter för den som kan skilja mellan tillfälliga faktorer och sådant som faktiskt förändrar bolagets långsiktiga värde.

Största felprissättningar

En av börsens största felprissättningar uppstår när marknaden lägger för stor vikt vid de kommande tre månaderna och för liten vikt vid de kommande fem åren. Kvartalssiffror analyseras in i minsta detalj, men ibland ser man inte skogen för alla träd.

Kortsiktigt kan resultatet påverkas av valuta, produktmix, förskjutna leveranser eller tillfälliga kostnader. Långsiktigt avgörs betydligt mer av bolagets konkurrenskraft, ledningens beslut och förmågan att allokera kapital på ett rationellt sätt.

Det viktiga är därför inte om bolaget slog analytikernas prognos med några procent. Det viktiga är om rapporten förändrar bilden av bolagets konkurrenskraft, kapitalallokering och framtida intjäning.

Frågorna att ställa sig efter varje rapportperiod

Därför är det viktigt att ställa samma frågor efter varje rapport: Tar bolaget marknadsandelar? Växer vinsten och kassaflödet över tid? Förbättras marginalerna? Använder ledningen kapitalet klokt? Är affärsmodellen starkare eller svagare än för ett år sedan? Men framför allt: var står bolaget om tre till fem år, givet den information vi har i handen just nu?

I ett bra bolag fungerar tiden som en avkastningsmotor. Växande vinster kan återinvesteras, konkurrensfördelar förstärkas och nya marknader öppnas. Det är därför långsiktighet ofta slår försöken att hoppa in och ut ur aktier beroende på nästa kvartalsutfall.

Det betyder inte att man ska blunda för problem eller kursnedgång. Om bolaget tappar marknadsandelar, skuldsättningen ökar, marginalerna strukturellt försvagas eller konkurrenskraften urholkas måste investeringscaset omprövas. Men beslutet ska fattas utifrån verksamhetens utveckling – inte utifrån om aktien faller 5 procent på rapportdagen.

AI-temat skiljer ut sig

De senaste åren visar också hur snabbt börsens favorit-teman förändras. Under pandemin premierades tillväxt till nästan vilket pris som helst. När räntorna steg hamnade lönsamhet och kassaflöde i centrum. Nu kretsar mycket kring AI och vilka bolag som kan bli morgondagens vinnare. Men AI skiljer sig faktiskt från många tidigare börsteman. En konjunkturavmattning eller ränteuppgång påverkar främst efterfrågan, finansiering och värderingar. AI kan däremot förändra hela branscher och affärsmodeller, ungefär som internet gjorde när det slog igenom.

För investerare innebär det att man måste lägga ännu större vikt vid frågan om bolagets konkurrensfördelar verkligen är hållbara. Vad händer med marginalerna om tekniken sänker inträdesbarriärerna? Vad händer med kundrelationerna om nya aktörer kan leverera samma tjänst snabbare och billigare? Och är bolagets data, distribution, varumärke eller tekniska kunnande fortfarande lika värdefullt i en AI-driven värld? Det här är en viktig skillnad. Strukturella teknikskiften kan nämligen förändra spelplanen permanent. 

Så håll fokus på det som faktiskt påverkar bolagens långsiktiga resultatförutsättningar när rapportsäsongen drar igång. Försök skilja tillfälligt brus från verkliga förändringar i verksamheten. Låt inte marknadens kortsiktiga humör fatta dina långsiktiga beslut.