Insulinet: Hormonet som räddade miljoner

Leonard Thompson var elva år när han fick dödsbeskedet: diabetes. År 1919 fanns ingen medicin mot den kroniska sjukdomen. Efter tre år på svältdiet för att hålla symtomen i schack vägde Leonard endast 29 kilo. Han hamnade på sjukhus i sin hemstad Toronto, där han kämpade med att hålla sig vid medvetande.

Forskare hade då sedan en tid tillbaka försökt framställa extrakt av bukspottkörtlar i hopp om att kunna behandla diabetes. Försöken hade misslyckats. Substansen gick inte att testa på människor eftersom extraktet inte var tillräckligt rent.

Men så en natt år 1920 ska den kanadensiske farmakologen och kirurgen Frederick Banting ha vaknat med en idé om hur diabetesproblemet skulle kunna lösas. Han skrev hastigt ner sin hypotes: hormonet insulin som transporterar glukos från blodet till cellerna och på så sätt reglerar blodsockret bryts ner av enzymet trypsin innan insulinet hinner extraheras.

Tillsammans med sin forskningsassistent Charles Best fick Frederick Banting tillgång till fysiologiprofessorn John Macleods laboratorium vid Toronto universitet. Där lyckades Frederick Banting och Charles Best stoppa produktionen av trypsin hos hundar och därefter kunde extrahera insulin. Men det var inte förrän biokemisten James Collip anslöt sig till forskargruppen och lyckades rena extraktet tillräckligt som det kunde testas på människor.

Leonard Thompson fick den första injektionen av renat insulin i januari 1922. Några månader senare kunde han skrivas ut från sjukhuset. Insulinet förvandlade därmed diabetes från en i praktiken hundraprocentigt dödlig sjukdom till ett kroniskt tillstånd som patienterna kunde leva med.

– Att gå från en sjukdom som i princip är dödlig till en sjukdom man kan överleva och leva ett gott liv med är en enorm förändring, säger hälsoekonomen Erik Grönqvist, som leder Centrum för hälsoekonomisk forskning vid Uppsala universitet. Ur individens perspektiv ser vi tydligt att det genererar enorma hälsovinster, i överlevnad och livskvalitet. Det innebär också nytta för samhället i termer av att diabetiker kan arbeta, bidra till samhället och vara produktiva.

Patent för en dollar

Frederick Banting ska ha sagt att ”insulinet tillhör inte mig, det tillhör världen”. Tillsamman med Charles Best och James Collip sålde han patentet på insulin och dess framställningsmetod till Toronto universitet för en dollar. Redan 1923 tilldelades Frederick Banting och John Macleod Nobelpriset i medicin för upptäckten av insulin.

Det var emellertid den danske biomedicinske forskaren August Krogh som introducerade insulinet i Skandinavien. Han hade själv fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1920 för sin upptäckt av den mekanism som reglerar blodflödet i kapillärerna.

Under en föreläsningsrunda i Nordamerika 1922 blev August Krogh och hans hustru, som hade diabetes, inbjudna till John Macleod vid Toronto universitet. Besöket ledde till att universitetets så kallade insulinkommitté på universitetet, som hanterade de juridiska aspekterna av insulinproduktion, gav August Krogh ensamrätten att producera insulin i Skandinavien.

Hemma i Danmark grundade August Krogh företaget Nordisk Insulinlaboratorium. Företaget slogs 1989 samman med det konkurrerande företaget Novo Terapeutisk Laboratorium, som hade grundats av två av August Kroghs tidigare medarbetare Tillsammans bildade de Novo Nordisk. Företagets läkemedel Ozempic, som används mot typ 2-diabetes och kan leda till viktnedgång, blev en sådan storsäljare att värdet av Novo Nordisk tidvis har varit större än Danmarks årliga bnp.

Trots att det Nobelprisbelönade insulinet räddat livet på miljontals människor runt om i världen under drygt 100 år – och fortsätter göra det – återstår många av problemen och det lidande associerat med diabetes typ 1 och 2.

Stora kostnader för hälsan

Hyperglykemi, eller förhöjt blodsocker, är en vanlig följd av okontrollerad diabetes och kan med tiden orsaka allvarliga skador på flera av kroppens system, särskilt nerver och blodkärl. Diabetes uppstår antingen när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller när kroppen inte kan använda det insulin som produceras på ett effektivt sätt. Sjukdomen kan bland annat orsaka blindhet, njursvikt, hjärtinfarkt och stroke. Enligt Världshälsoorganisationens siffror från 2022 lever 830 miljoner människor med diabetes, och förekomsten har ökat snabbare i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer.

– Hälsokostnaderna förknippade med diabetes finns ju fortfarande kvar även om vi har insulin, säger Erik Grönqvist. Det handlar om kostnader i form av sjukfrånvaro. Diabetiker har också i genomsnitt kortare livslängd och kan få följdsjukdomar på grund av sin diabetes.

Hälsoekonomen Sofie Persson har studerat barn med diabetes och hennes studie från 2016 visar att barnen har sämre skolresultat än barn utan diabetes, vilket senare följs av lägre sysselsättningsgrad och lägre löner än normalpopulationen.

Erik Grönqvist har i sin forskning funnit att föräldrar till barn med diabetes, och särskilt mammor, tjänar sämre än föräldrar utan. Ytterligare en studie, utförd i Danmark 2023, visar att syskon till diabetesdrabbade barn gör sämre ifrån sig i skolan än barn som inte har ett syskon med diabetes.

– Om man får ett barn med diabetes kommer familjens resurser, både vad gäller uppmärksamhet och pengar, riktas mot det sjuka barnet. Föräldrarna kan inte jobba lika mycket och får sämre inkomster. Så kostnaderna för diabetes faller inte bara på den enskilda individen med diabetes, säger Erik Grönqvist.