Katrine Kielos: Tre krafter som styr ekonomin – just nu
I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar vi om tre saker:
1. Yen-interventionen är tillbaka på ruta ett
USA och Japan ingrep häromveckan gemensamt för att stärka yenen.
Trump sa häromveckan att USA hjälper Japan för att länderna helt enkelt är kompisar “Japan har alltid varit mycket snälla mot oss, ja förutom naturligtvis vid Pearl Harbor”.
I själva verket spelar två andra mekanismer in.
För det första innebär en mycket billig yen att det blir lättare för japanska företag att exportera varor, det missgynnar potentiellt den amerikansk export som Trump bryr sig om.
För det andra måste Japan för att stärka sin egen valuta sälja amerikanska statspapper och det skulle sätta press på amerikanska långräntor i ett läge när finansministern gärna vill att det ska bli billigare att låna i USA.
Problemet är att valuta-interventionen historiskt sällan har fungerat. Kanske är det också vad vi ser just nu. Den japanska valutan är redan tillbaka kring 160 mot dollarn…
2. Amerikanska långräntor sätter press på Scott Bessent
Den amerikanska staten lägger i år mer pengar på räntebetalningar till obligationsmarknaden än vad landet lägger på sitt nationella försvar. Statsskulden närmar sig 40 biljoner dollar och det är inte konstigt att finansminister Scott Bessent gärna ser att amerikanska långräntor går ner, då blir skulden billigare att finansiera.
Donald Trump vill å sin sida gärna att den amerikanska centralbanken sänker sin ränta.
Problemet är att det kan finnas en motsättning här. För att långräntan – som sätts av marknaden - ska gå ner behöver centralbanken visa att den är beredd att ta i med hårdhandskar mot inflationen. Det betyder antagligen att höja styrräntan. Om Bessent ska få som han vill kan alltså inte Trump få som han vill.
Det kan vara ränta mot ränta.
3. Klimatkrisen når parmesanbanken
Sedan 1950-talet har en bank i norra Italien lånat ut pengar med lagrade parmesanostar som säkerhet. Nu gör extremvärmen både mjölkproduktionen och lagringen dyrare. Kan klimatförändringarna gå från högre matpriser till kreditrisk i banksystemet?
Och då inte bara i det banksystem som är baserat på ost….