Ny studie visar: Arbetsgivare rundar turordningen

Principen ”sist in, först ut” ska skydda anställda med lång anställningstid när företag säger upp personal. Men när den senast anställda är mer produktiv är arbetsgivaren betydligt mer benägen att frångå turordningen – och betala för möjligheten, visar en ny studie från IFAU.

Nationalekonomen Martin Häggkvist vid Uppsala universitet har undersökt omkring 1 900 varsel och 50 000 anställda under perioden 2005–2019. Genom att kombinera uppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB kan han jämföra vilka som enligt turordningsreglerna borde ha sagts upp med vilka som faktiskt fick lämna arbetsplatsen.

Ju mer produktiva de senast anställda är i förhållande till kolleger med längre anställningstid, desto oftare frångås turordningen. När de nyanställdas relativa produktivitet ökar med en standardavvikelse minskar sannolikheten att arbetsgivaren följer turordningen med 7,7 procentenheter.

Skapar förutsättningar för förhandling

Produktiviteten kan däremot inte skattas direkt utan Martin Häggkvist skattar den utifrån de anställdas löner på tidigare arbetsplatser. Tanken är att fånga den del av lönen som följer med individen mellan olika jobb och därför kan spegla sådant som kompetens och produktivitet.

Men det kostar att frångå turordningen. När arbetsgivare och fack kommer överens om att frångå ”sist in, först ut” får anställda med längre anställningstid som ändå sägs upp oftare högre avgångsvederlag eller längre uppsägningstid.

Turordningsreglerna fungerar därmed inte bara som ett hinder för arbetsgivaren att välja fritt. De skapar också en förhandling om vad det är värt att behålla en mer produktiv medarbetare. Arbetsgivaren får större frihet att välja vem som stannar – men den som förlorar sitt anställningsskydd kan i gengäld få ekonomisk kompensation.