Konsten att sälja sig

Likes trumfar konstnärlighet när verk mäts i delningar och följare. Men idén om konstnären som säljare cementerades redan på 60-talet, då Andy Warhol gjorde marknaden till sitt material.

Andy Warhols Dollar Sign visades för första gången på det stora Leo Castelli Gallery i januari 1982. Samtidigt visas Absolut Warhol (The Blue Version) på Spritmuseum för första gången sedan den varit försvunnen i över 30 år.
Andy Warhols Dollar Sign visades för första gången på det stora Leo Castelli Gallery i januari 1982. Samtidigt visas Absolut Warhol (The Blue Version) på Spritmuseum för första gången sedan den varit försvunnen i över 30 år. Foto: The Andy Warhol Foundation for the Visual Arts
Få EFN Finansmagasinet gratis i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Utställning

Money on The Wall: Andy Warhol

Spritmuseum. Visas t o m 14/9

En ny amerikansk studie, The Impact of Social Media on the Commercialization and Market Value of Visual Art, visar att plattformar som Instagram och Tiktok ofta prioriterar popularitet före kreativitet. 

Även konstnärerna själva har blivit mer kommersiella. Dagens stjärnor och mellanskiktskonstnärer ser ofta det kommersiella engagemanget som en förlängning av konstnärskapet – till skillnad från under första halvan av 1900-talet, då affärsverksamhet ansågs korrumpera konsten, göra konstnären till en sellout, och vara ett slags karriärmässigt självmord. Detta synsätt förändrades, menar Natasha Degen, professor och chef för konstmarknadsstudier vid Fashion Institute of Technology i New York, med Andy Warhol.

Fanns en marknad för konsten

Marknaden för silkscreentryck med motiv som Marilyn Monroe och “Flowers” blomstrade under slutet av 1950- och 1960-talet, när den så kallade Business Art-vågen svepte fram. Några av dessa verk visas just nu i utställningen Money on the Wall: Andy Warhol Spritmuseum. Warhol gjorde konst av att gestalta hur kommersialiserad konstvärlden redan var, och öppnade samtidigt upp för andra konstnärer att göra konst som erkänner sin egen försäljningslogik. 

– Konstnärer öppnade restauranger och startade företag som konstverk. Det berodde också på att det 1958 plötsligt fanns en marknad för konsten, säger Blake Gopnik, gästcurator för utställningen och tidigare konstkritiker på Washington Post och fortsätter:

– Den avgörande frågan är om Andy Warhol var en sofistikerad konceptkonstnär som låtsades sälja ut, eller om han faktiskt bara var intresserad av pengar, fortsätter Blake Gopnik.

Även 1980-talets unga generation konstnärer såg sig själva som businessmän. 

– Konstnärer som Basquiat och Keith Haring tillhörde en generation marinerad i konsumentkultur, den första att växa upp med teve. Den senare öppnade en Pop Shop, där han sålde merch med sin egen konst på. De var så influerade av Warhol, säger Natasha Degen, och berättar en myt om honom:

– En dag gick Andy Warhol till det stora Castelli Gallery. Där såg han målningar av Roy Lichtenstein, en annan känd konstnär. “Åh, jag gör samma sak”, sade Andy Warhol. “Jag målar också serietidningar.” Galleriet tackade vid den tidpunkten nej, de hade redan en konstnär som gjorde samma sak. 

Konstnären Andy Warhol, i klädd svarta kläder och i silverfärgat hår.
Andy Warhol gjorde konst av att gestalta hur kommersialiserad konstvärlden redan var. Foto: TT Nyhetsbyrån

Rör sig som en svans efter finansmarknaden

Hon spårar den moderna konstmarknaden till renässansens Florens, där patronmodellen föddes:

– Konstnären skapade ett verk på beställning av patronen, köparen det vill säga. I början fanns inga mellanhänder. I takt med att konstscenen växte och det började byggas stora studior runt om i staden, dök det upp mellanhänder som skötte affärsdelen, vilket konstnärerna ofta var mycket dåliga på.

I 1700-talets Antwerpen blir konstmarknaden internationell. Antwerpen var en väldigt internationell stad, dit adel från byar i Europa reste för att köpa konst och andra lyxartiklar som gobelänger och sällsynta böcker. Där börjar det också dyka upp konstmässor, vilket medförde att konstnären i första hand skapade verk för en okänd köpare.

Nu börjar vi se auktionshus och annan infrastruktur kring konstmarknaden, särskilt i Amsterdam och dess holländska guldålder, som ofta förknippas med Rembrandt. Nu är agenter och specialister vanligare.

Sedan rör sig konstmarknaden som en svans efter finansmarknaden: från London, via sekelskiftets avantgarde i Paris, till New York allt sedan andra världskrigets slut. 

Mer onlineförsäljning

I det lite obskyra kvarteret Tribeca har det öppnat mer än hundra nya gallerier där målningar, till och med dåliga målningar, dominerar den konstnärliga diskursen, sedan Soho och Chelsea blivit för dyrt, berättar Blake Gopnik. 

Samtidigt som det fysiska rummet blir allt mer trångt, fortsätter den digitala scenen att breda ut sig.

En internationell studie av Artsy visar att 43 procent av tillfrågade gallerier planerar att fokusera mer på onlineförsäljning 2025.

– Många konstnärer odlar en närvaro online, där deras instagramprofil ofta är en väldigt viktig del av hur människor upptäcker och till och med hur konstnärer säljer sin konst, säger Natasha Degen.

Spritmuseums Money on The Wall: Andy Warhol visar också verk av bland andra Chris Burden, Lee Lozano, Takashi Murakami och Carey Young.

Följ taggar

Virve Billengren Redaktionsassistent
Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Vill du läsa Finansmagasinet?

Just nu 3 månader gratis!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;