Martin Blomgren: En välkommen livlina

Efter haveriet med batteriprojektet Northvolt var det många som hade börjat räkna kallt med att grönt-stål-projektet Stegra skulle gå samma dystra öde till mötes. Och det kanske det gör, för det är sannerligen en lång väg kvar att vandra innan Stegra är ett funktionellt stålverk som spottar ur sig produkter som kunderna är beredda att betala för i den utsträckning som krävs för att bära sina egna kostnader.

Men på kort och medellång sikt är det svårt att tänka sig en bättre livlina än den som Wallenberg Investments nu har kastat ut genom att samla ett konsortium av nya och befintliga investerare som skjuter till omkring 15 miljarder kronor.

Andrum för uppväxling

Enligt Stegra ska pengarna räcka för att få anläggningen på plats och satt i drift, och balansräkningen kommer att bli mer robust med en högre andel eget kapital. Exakt hur resan fram till en skarp produktionsstart ser ut omgärdas dock fortfarande av stora frågetecken och utmaningar, men det handlar sannolikt om minst två år innan produktion och certifieringar är på plats och verksamheten kan sägas vara igång på riktigt.

Det är ett tidsspann och en summa pengar som tillsammans ger underleverantörer, konsulter och medarbetarna på Stegra ett viktigt andrum och en möjlighet att våga tro på den planerade uppväxlingen.

Signalvärdet viktigt i sig

Minst lika viktigt som pengarna i sig är samtidigt att det är just Wallenberg Investments som kliver in och tar ledarrollen. Det är en normalt sett väldigt långsiktig ägare, med ett stort kontaktnät och en rejäl pool av personer med stor industriell kompetens att tillgå. Beloppet de satsar, motsvarande knappt 2,7 miljarder kronor, är dessutom inga stora pengar i sammanhanget och det i sig signalerar att det finns muskler för att backa upp projektet igen om det skulle behövas. Inte om, utan när, skulle pessimisten säga men den tolkningen kan få stå tillbaka i dag.

De finansiella detaljerna och exakt hur ägarlistan kommer att se ut efter den här finansieringsrundan är andra detaljer som förblir obesvarade, men det är rimligt att anta att befintliga ägare som inte går in med nya pengar åker på en utspädning som heter duga. Däribland Kinnevik.

Men även dessa ägare bör vara nöjda med dagens livlina – för det är trots allt bättre att äga en liten del av något som kan vara värt miljarder än en stor del av något som snabbt rör sig mot noll.