Med brödet i blodet – aldrig börsen för Karin Bodin

Utbildningsmässigt sticker Karin Bodin, Polarbröds vd och huvudägare, ut en smula från chefskollegor på andra miljardföretag. I grunden är hon journalist, något hon har nytta av i intervjuer som denna. Hon fick också använda sig av den bakgrunden när företaget gick igenom sin tuffaste tid någonsin.

En augustinatt 2020 i Älvsbyn fick något så trivialt och branschnära som en antänd degklump hela Polarbröds fabrik att brinna ner till grunden.

"Total transparens som gällde"

Som varumärkesbygge blev branden en framgång. Karin Bodin menar att hon, och företaget i stort, lyckades med att förvalta och förädla uppmärksamheten – storytelling gripen i flykten.

– Vi blev genom tur och skicklighet top of the mind på ett sätt som vi aldrig varit tidigare, där kom min journalistbakgrund in. Vi bestämde tidigt att det var total transparens som gällde.

Men vad skulle kunna ha mörkats, branden var väl en olycka?

– Det går att diskutera, ett helt bageri brann ner och det var livsfarligt, även om ingen kom till skada. Det hade absolut gått att rikta kritik mot oss för att vi inte hade bättre rutiner. Vi följde reglerna, men ändå. Mediedrevet uteblev, och det berodde på att vi var helt öppna.

14 månader efter den förödande branden hade ett nytt bageri rests ur aska och sot. I dag har 75 procent av den förlorade tillverkningskapaciteten återställts.

– Det var ju helt otroligt att det gick. Först sade vi det, sedan gjorde vi det. Att vi tidigt fastslog att nu ska vi bygga upp igen förde med sig att alla kritiker och belackare liksom inte fick tid att börja spekulera, säger hon.

Från jubileumskaka till poké bowls

Återuppbyggnaden listar hon som en av karriärens framgångar – misslyckanden är svårare att välja. Men situationer där hon inte vågat välja väg eller fatta aktiva beslut stör i efterhand.

– Det är nästan alltid bättre att agera än att inte göra något alls.

Med tiden har Polarbröd gett sig in på nya affärsområden. Gladast låter Karin Bodin då hon berättar om sitt delägarskap i snabbmatskedjan Råvara, med sushi och poké bowl på menyn, nu med flera restauranger i norra Sverige.

– Vi har lagt det under dotterbolaget Polar Ventures där våra investeringar finns. Vi ville bredda oss lite och jobba med framtidens hållbara mat, berättar hon.

Därutöver har man i koncernen en fastighetsverksamhet, som involverar den byggnad där det nya Umeåkontoret installerats. För egen del har hon ingen erfarenhet av fastighetsägande som affärsidé.

– Men det är ju ingen raketforskning det där med fastigheter, att köpa på sig lite och försöka förädla, säger hon och tillägger:

– Det här huset har vi renoverat på bästa möjliga sätt för att kunna ha vårt fina kontor i det. Vi är jättenöjda och försöker hitta fler samarbeten med byggföretag, det tycker jag är spännande.

Renklämmans födelse

Hon återkommer några gånger till lokalernas fördelar, det gör också medarbetare. Det är lätt att se vad de menar. I den mån estetik går att bedöma med säkerhet är ytorna objektivt sett ovanligt tilltalande. Mysiga.

Karin Bodin slet själv med att tvätta och återställa de vita skinnmöblerna till något liknande nyskick i samband med flytten. Också den tjocka mattan vid entrén är ljus, men förargligt nog syns en tämligen stor fläck i ena hörnet – ett påtagligt resultat av en typisk spillolycka. Polarbröds vd ser bekymrad ut då hon säger att den sannolikt är omöjlig att få bort, men nickar eftertänksamt som svar på förslaget att mattan kanske går att vända så att fläcken döljs av en soffa.

Många av de anställda har varit med under decennier, en känsla av familjär småskalighet. Mera av lunchbox än representation och kostym, med rötterna i en annan tid som blir levande när Karin Bodin berättar om den.

Det var morfars farfars mjöliga händer som en gång för länge sedan tände släktens första bagarugn avsedd för kommersiell, men vid tiden totalt hantverksmässig, produktion. Länge var den så kallade Älvsbykakan företagets flaggskepp.

Men Karin Bodins mormor fastslog att namnet måste spetsas till. Hon kom på att göra en smörgås, en Polarsandwich – som senare blev renklämman, den ihopvikta brödbit med pålägg som skulle definiera verksamheten och bli starten för en expansion.

Cancern

Karin Bodin hade länge inga tankar på att arbeta i företaget. Men en extern vd frågade henne och hennes fem år äldre syster, Anna, om deras planer inför framtiden. De klev in i bolaget och 2006 axlade syskonen rollerna som vd för Polarbröd, respektive vd för moderbolaget samt styrelseordförande. Tanken var att det skulle förbli så under ett halvår.

– Det var väl inte det bästa tillfället, vare sig för mig eller min syster. Vi hade båda småbarn. Men jag var kvar till 2016 i den första vändan, helt enkelt för att det var så roligt.

2019 dog Anna i cancer, efter ett och ett halvt års sjukdom. Vid tidpunkten var Karin Bodin koncern-vd, en mindre krävande position än den systern hade.

– Det var nog tur, men jag hade det tufft. Alltså, cancer är ju en sådan hemsk sjukdom, den bryter ner människan framför ögonen på dig. Den är också så djävulsk eftersom du måste skada personen för att kunna rädda henne. Men det gick inte i Annas fall. Vi hade ju tid på oss att inse vart det höll på att ta vägen. Så det var inte en egentlig chock när det väl hände. Men det var väldigt sorgligt, det var sorgligt under lång tid och är det förstås fortfarande.

Karin Bodin visar en svartvit bild på sina förfäder iklädda 1800-talskläder. Funderingar angående hur nästa generation väljer att göra är som alltid en närvarande faktor i ett utpräglat familjeföretag.

– Jag har tre barn. Min syster två, hennes änkeman är involverad i företaget, men hennes barn har annat att göra. Så de är fem i den generationen. Sedan tillkommer det fler sysslingar, eller tremänningar. Ägarna är mamma och en moster till mig, och så är det jag och mina två kusiner i den här generationen, och sedan barnen.

Börsen? "Nej, verkligen inte!"

Karin Bodin betonar att hon aldrig kände någon press att gå i sina föräldrars fotspår då hon var ung, och att hon är noggrann med att inte vältra över något sådant på sina egna eller andras barn.

Beslut om en framtida börsintroduktion överlåter hon på kommande generationer. Men har hon aldrig själv funderat över saken, lockats av börsen?

– Nej, verkligen inte! Vi har ju haft en mycket lönsam verksamhet i väldigt många år så vi har kunnat göra rimliga aktieutdelningar. Jag kan äta mig mätt och jag har ett hus och en bil. Jag kan inte se vad jag får mer med jättemycket pengar på fickan. På vilket sätt det skulle det göra mitt liv bättre? Jag är mycket hellre ägare av Polarbröd!