Miljardjakten: så ska Norden locka pengar till framtidens kärnkraft
Sverige och Finland vill skapa en helt ny marknad för kärnkraft – och det kräver stora pengar. På Nordic-Baltic Nuclear Investment Summit nu i veckan möts banker, investerare och industrin för att lägga grunden till miljardinvesteringar i ny energiproduktion.
Ny kärnkraft handlar inte bara om teknik och politiska beslut utan minst lika mycket om kapital. Och just kapitalförsörjningen står i centrum när Sverige och Finland gemensamt arrangerar Nordic-Baltic Nuclear Investment Summit i Stockholm – ett möte där några av världens största banker och investerare samlas för att diskutera hur en ny kärnkraftsindustri ska finansieras.
– För att en kärnkraftsutbyggnad ska bli kostnadseffektiv krävs att vi bygger upp en industri som kan leverera reaktorerna. Den kedjan finns inte i dag i Sverige, säger Carl Berglöf, nationell kärnkraftssamordnare på Regeringskansliet, till EFN.
Läs en längre intervju med Carl Berglöf här!
Regeringens finansieringsmodell riktar sig till de bolag som beställer och äger själva reaktorerna. Men företag i leverantörsledet som ska stå för allt från komponenter och teknik till tjänster – de omfattas inte. För att de ska kunna investera i produktionskapacitet krävs tillgång till privat kapital.
– De här företagen behöver finansiering för att kunna bygga fabriker och utveckla kompetens. Därför samlar vi banker och investerare tillsammans med industrin. Syftet är att para ihop kapitalet med den leverantörskedja som ska byggas upp, säger Carl Berglöf.
Wall Street till Stockholm
På deltagarlistan finns några av världens tyngsta aktörer. JP Morgan, Citi, BNP Paribas, Morgan Stanley och Nordic Investment Bank är alla på plats, liksom investerare som Brookfield – ägare till reaktortillverkaren Westinghouse – 92 Capital och schweiziska Armada, som nyligen köpte 20 procent av Studsvik.
Det är ingen slump att de är med i Stockholm. Kapitalbehovet för ny kärnkraft är enormt, men samtidigt är det bara ett fåtal aktörer globalt som har mogen teknik att erbjuda. Det gör att konkurrensen om leverantörerna är hård – och att kapitalet i sin tur måste få rätt signaler.
– Det här är leverantörernas marknad. Därför måste vi visa att vi gör vår hemläxa: att vi har ett regelverk som underlättar, att tillståndsprocesserna blir mer förutsägbara och att marknaden är tillräckligt stor för att vara intressant, säger Carl Berglöf.
Sju gigawatt – den magiska gränsen
En färsk rapport från Business Sweden visar att leverantörer börjar intressera sig för lokal etablering när det finns planerad kärnkraftsutbyggnad på omkring sju gigawatt i regionen. Under den nivån kan komponenter lika gärna byggas i Kanada eller USA och skeppas hit. Men en samlad nordisk-baltisk marknad på 7 GW eller mer gör att fabriker kan hamna i Sverige eller Finland, vilket både pressar kostnader och stärker försörjningstryggheten.
– Sverige har inte det närmsta decenniet ensamt den kapacitet som krävs. Men tillsammans med Finland, Norge, Polen och de baltiska länderna blir vi en betydligt större marknad. Då behöver inte leverantörerna stå för lika mycket själva, och det ökar intresset från både industri och kapital, säger Carl Berglöf.
Kapital som nyckel till fart
Toppmötet handlar minst lika mycket om investeringsklimat som om politik. Regeringen satsar 161 miljoner kronor på att korta tillståndsprocesserna, och ett nytt lagförslag ska göra det möjligt för bolag att få ett tidigt besked om tillstånd. Men det är först när kapitalflöden och leveranskedja möts som projekten kan ta fart. Det är därför drygt 200 deltagare från finanssektorn, industrin och regeringar nu samlas på Grand Hotel i Stockholm.
– Målet är att marknaden ska se att Norden-Baltikum är redo. Med ett stabilt regelverk, en tillräckligt stor marknad och starka finansiella muskler kan vi skapa förutsättningar för att ny kärnkraft verkligen byggs. Då kommer också investeringarna, säger Carl Berglöf.
Följ taggar