Miljöprövningens nya era – men kan bli stökig väg framåt

Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Ett av näringslivets återkommande klagomål är den långa och ofta svåröverskådliga processen för att få miljötillstånd i Sverige. I vissa fall är Sverige sämst i Europa.
Allt från stora gruvprojekt och nya vindkraftparker till mindre verksamheter som täkter och industrianläggningar har hamnat i långdragna processer på grund av teknikaliteter, som när skogsbolaget Södra nyligen fick skjuta på en miljardinvestering i Kinda i Östergötland.
Även inom politiken finns sedan länge en bred uppslutning för att förenkla processerna. Och nu tas ett första steg när den nya Miljöprövningsmyndigheten byggs upp. Verksamheten startar den 1 juli 2027.
– Ambitionen är att det ska resultera i en tydligare och mer rättssäker tillståndsprocess, säger Annelie Roswall Ljunggren, särskild utredare för myndigheten.
– I samtal med branschorganisationer upplever jag att man har efterfrågat den här förändringen, men nu när den ska byggas upp är det naturligt att det uppstår frågor och farhågor. Kommer handläggningstiderna verkligen bli kortare, får vi ett kompetenstapp? Vi ska verkligen göra vårt bästa, det är allt vi kan lova.

Full effekt dröjer
Miljöprövningsmyndigheten är den första konkreta åtgärden som regeringen gått vidare med av flera som den nu pågående Miljötillståndsutredningen lämnat. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i december 2027.
– Miljöprövningsmyndigheten blir det första steget i de här ganska omfattande förändringarna, de riktigt stora effekterna kommer vi inte att se förrän fler av förslagen genomförs, säger Annelie Roswall Ljunggren.
Miljöprövningsmyndigheten ska till en början bara ta över de tillståndsansökningar som hanteras av länsstyrelserna, vilket är tillstånd för så kallade B-verksamheter.
Verksamheter som kan ha miljöpåverkan delas in i klasserna A, B och C. A är de största och därmed mest miljöpåverkande. De tillstånden sköts av landets fem mark- och miljödomstolar. C är de minsta verksamheterna och hanteras av kommunerna.
B är allt däremellan, till exempel större lantbruk, vindkraftsparker, berg- och grustäkter, livsmedelsindustri, trävaruindustrier och industrianläggningar.

Stora konsekvenser för Länsstyrelserna
B-ärendena avgörs i dag av en miljöprövningsdelegation som finns på 12 av landets 21 länsstyrelser. Delegationen är ett fristående beslutsorgan inom länsstyrelsen. Enligt Annelie Roswall Ljunggren hade dessa i månadsskiftet augusti-september totalt 447 pågående ärenden.
– Det ger ju bara en ögonblicksbild, och det kan skilja mycket mellan ärendena i storlek, från mycket komplexa till enkla att hantera, säger hon.
Bred politisk uppslutning
Den nya Miljöprövningsmyndigheten är resultatet av en lång rad utredningar.
I januari 2018 tillsatte regeringen Löfven (S) utredningen "Anpassad miljöprövning för en grön omställning".
Under regeringen Andersson (S) lämnades i juni 2022 betänkandet "Om prövning och omprövning - en del av den gröna omställningen", med förslag om effektivare miljöprövning.
I juni 2023 tillsatte Tidöregeringen Miljötillståndsutredningen som en del i ett större projekt för att skynda på industrins gröna omställning och stärka Sveriges konkurrenskraft.
I juni 2026 godkände riksdagen de lagändringar som krävdes för att starta den nya Miljöprövningsmyndigheten.
När den nya myndigheten nu byggs upp, upphör de tolv miljöprövningsdelegationerna.
– Det är klart att det skapar oro i organisationen, medarbetare vet ju ännu inte om de får behålla sina jobb, säger Daniel Gustafsson, länsråd vid Länsstyrelsen i Västernorrland.
– Med det sagt jobbar vi nära den nya myndigheten och gör allt för att övergången ska bli smidig.

Företagen anpassar sig
Men vägen dit kan alltså bli stökig, och redan nu verkar många företag ha tagit höjd för det.
– Ja, vi märker att många har skyndat på sina ansökningar med förhoppningen att bli klara innan nästa sommar, medan andra verkar avvakta tills den nya myndigheten är på plats, säger Daniel Gustafsson.
Enligt Annelie Roswall Ljunggren handlar det om totalt 85 årsarbeten som nu försvinner från länsstyrelserna. Den nya myndigheten ska vid starten bestå av ungefär 100 medarbetare, hur många av dessa som ska komma från miljöprövningsdelegationerna är oklart. Länsstyrelserna ska dock fortsatt ha ansvar för tillsyn, samråd och vara remissinstans i tillståndsärenden.
– Det är på länsstyrelserna som den lokala kunskapen finns, det är viktigt att den behålls även i framtiden, säger Daniel Gustafsson.
– Men vi anser att regeringen vill minska anslagen betydligt mer än vad våra nuvarande kostnader för miljöprövningsdelegationerna uppgår till. Om det inte ändras kommer länsstyrelsernas övriga verksamhet att påverkas negativt.
År 2029 är det meningen att den nya myndigheten även ska ta över tillstånden för de så kallade A-verksamheterna från mark- och miljödomstolarna. Då kommer det att behövas ytterligare medarbetare, men just nu har Annelie Roswall Ljunggren fullt upp med att bemanna myndigheten till premiären nästa sommar. Annonser för tjänsten som generaldirektör ligger ute nu, men eftersom den tillsätts av regeringen är det just nu lite oklart när det kommer ske på grund av det parlamentariska läget.

A, B och C-ärenden
Miljöprövningsförordningen delar in verksamheter som behöver miljötillstånd i tre klasser, A, B och C.
A är de största och mest miljöpåverkande verksamheterna samt större vattenverksamheter. Det kan handla om massaindustri, raffinaderier, större energianläggningar, dammar och vattenreglering. A-verksamheternas tillstånd avgörs av landets fem mark- och miljödomstolar.
C är verksamheter med mindre miljöpåverkan, till exempel bensinstationer, mindre livsmedelsproduktion och verkstäder. De tillstånden sköts av kommunen. Det finns ingen samlad statistik för antal ärenden under 2025, men totalt finns det ungefär 20 000 sådana verksamheter i landet.
B-ärendena är helt enkelt de som ligger mellan A och C, det vill säga miljöfarliga verksamheter som är mindre omfattande än A-verksamheterna, men större än C. Det innefattar större lantbruk, vindkraftsparker, berg- och grustäkter, livsmedelsindustri, trävaruindustrier och industrianläggningar.
B-ärendena avgörs idag av miljöprövningsdelegationerna som finns på 12 av landets 21 länsstyrelser.
Den 1 juli 2027 startar Miljöprövningsmyndigheten och tar då över alla B-ärenden från länsstyrelserna. Från 2029 ska man även ta över A-ärendena från mark- och miljödomstolarna. C-ärendena blir kvar hos kommunerna, men enklare och tydligare processer ska införas.
Följ ämne och taggar


