Revansch för svenskt nötkött – och bättre kan det bli

Bristen på nötkött går så långt tillbaka som till 2018, då torkan och den grovfoderbrist som följde fick många djurhållare att lägga av. Med en redan dålig återväxt av nya köttbönder blev bristen på nötkött konstant under åren som följde. Men nu har något hänt. I augusti i år producerades 8 procent mer nötkött i Sverige jämfört med augusti 2025. Ett tydligt trendbrott som kan kopplas till hög efterfrågan och stigande priser. Men Isabel Moretti menar att det också handlar om vilka signaler som sänts ut, inte minst från politiskt håll.

– Vi har egentligen en gemensam vilja och samsyn från alla politiska partier om att se till att svensk livsmedelsproduktion och framför allt animalieproduktion ska ha goda förutsättningar att kunna utvecklas, säger hon.

Kraftigt stigande priser

I somras meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att ett stöd till ökad nötköttsproduktion på 180 miljoner kronor skulle införas från 1 januari 2027. Eftersom pengarna kommer från en omfördelning inom jordbruksstödet från EU påverkas de inte av vad som händer med regeringsbildningen. Enligt Peter Kullgren införs stödet inte i första hand av omsorg om bönderna utan av beredskapsskäl. Sverige behöver bli mer självförsörjande på livsmedel.

Bristen på nötkött har drivit upp priserna successivt och den 1 oktober i år var de 10 procent högre i butikerna jämfört med 1 oktober 2025, enligt Matpriskollen. Sedan 2020 handlar det om en ökning på nära 70 procent. För avräkningspriser från slakterierna till bönderna är trenden också kraftigt stigande. Kategorin Ungtjur, som utgör hälften av allt slaktat kött, såg priset stiga med 27 procent till 89 kronor kilot (september till september) enligt statistik från Jordbruksverket. Att priset i butik stigit mindre än avräkningspriserna förklaras av att billigare importkött täckt upp för bristen i Sverige.

Foderbrist i Europa

Sammantaget har allt detta gjort gott för nötköttsböndernas ekonomi. Enligt den senaste Lantbruksbarometern från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna är lönsamheten nu bättre än den varit på två decennier.

Tittar man framåt finns osäkerhetsfaktorer men också en hel del som talar för fortsatt goda tider för svenska nötköttsbönder. Sommarens torka i Europa har skapat foderbrist på många platser vilket gjort att lantbrukare tvingats skicka sina djur till slakt tidigare än beräknat. Den franska lantbruksorganisationen Confédération Paysanne har varnat för ett bortfall av grovfoder på 30-60 procent, enligt nyhetssajten Rapporteur. Hur detta påverkar i Sverige återstår att se. Ett möjligt scenario är att utbudet att kött först ökar till följd av att fler djur skickats till slakt – samtidigt som foderpriserna ökar – för att sedan minska på längre sikt på grund av mindre djurbesättningar. Ett scenario likt det i Sverige efter 2018 men i mångdubbelt större skala.

Utmaning med det "anonyma" köttet

Det kan gynna de svenska nötköttsbönderna på sikt, medan konsumenterna får räkna med ännu högre priser. 

– Importen kommer inte att vara lika lättillgänglig och billig som den varit och då finns förutsättningarna för att svenskt kött ska kunna få en större marknadsandel, säger Isabel Moretti, som dessutom menar att det i botten finns en stark vilja bland svenska konsumenter att köpa svenskt.

– Det finns det definitivt och den ska vi vara rädda om. Men det finns ett tak och när det gäller restauranger, storkök, färdigrätter och liknande, där köttet blir mer anonymt, har vi fortfarande en utmaning att jobba med.