Robotarnas kostnad går i arv

Robotisering höjer produktiviteten men kan också slå mot dem vars arbetsuppgifter automatiseras. Nu visar en svensk studie att effekterna kan följa med in i nästa generation.

Nationalekonomerna Fredrik Heyman och Martin Olsson har följt svenska föräldrar och barn i registerdata från 1985 till 2019. Forskarna jämför bland annat familjer där föräldrar under 1990-talet arbetade i yrken som var olika känsliga för robotisering, samtidigt som svenska branscher investerade olika mycket i industrirobotar. Resultaten visar att barn till särskilt exponerade föräldrar klarade sig sämre ekonomiskt som vuxna.

Högre risk för arbetslöshet

Skillnaderna syns tydligast längst ned i inkomstfördelningen. Bland barn vars föräldrar tillhörde den nedersta inkomstkvartilen minskade sannolikheten att själva nå den översta kvartilen med närmare tre procentenheter när föräldern både hade ett ”robotutsatt” yrke och arbetade i en bransch med stora robotinvesteringar.

Effekterna stannar inte vid inkomsten. Som vuxna har barn till robotutsatta föräldrar också högre risk för arbetslöshet eller att stå utanför arbetskraften samt större sannolikhet att få försörjningsstöd. Bland barn från låginkomstfamiljer syns dessutom sämre gymnasiebetyg och lägre sannolikhet att skaffa universitetsutbildning.

Forskarna pekar på ekonomisk utsatthet i familjen som en möjlig förklaring. När automatiseringen försämrar förälderns ställning på arbetsmarknaden kan minskade resurser och ökad ekonomisk press påverka barnens utbildning och framtida möjligheter. Effekterna är också tydligt koncentrerade till familjer med lägre inkomster.

Studien pekar därmed på en mindre uppmärksammad kostnad för teknisk omvandling. Robotar förändrar inte bara dagens arbetsmarknad utan kan också påverka vem som får möjlighet att klättra på morgondagens.