TOPPNYHETER:

Samtyckeslag kan kyla barnafödandet

Ny studie pekar på färre relationer efter lagändringarna.
Illustration av en stor rosa paragraftecken med fyra personer som står omkring den.
Samtyckeslagar har införts för att stärka skyddet mot sexuella övergrepp. Men de kan också påverka hur människor dejtar, bildar par och får barn. Foto: Josefin Gahmberg

Samtyckeslagar har införts för att stärka skyddet mot sexuella övergrepp. Men de kan också påverka hur människor dejtar, bildar par och får barn. En ny studie kopplar lagändringarna till lägre barnafödande i Europa.

Bakom studien står nationalekonomen Adrian Mehic vid Institutet för näringslivsforskning och Lunds universitet. Analysen, som publiceras i Journal of Health Economics, omfattar 31 europeiska länder under åren 2000–2023. Eftersom länderna införde samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning vid olika tidpunkter kan lagändringarna användas som ett naturligt experiment.

Resultatet är en genomsnittlig minskning av det summerade fruktsamhetstalet med 0,07 barn per kvinna under de fem första åren efter reformen. Det motsvarar omkring fyra procent jämfört med nivån året före lagändringen. Nedgången framträder först efter tre till fyra år. Fördröjningen stämmer enligt Adrian Mehic med att det tar tid från ett första möte till en etablerad relation och därefter till ett första barn.

Långsiktiga effekter osäkra

Resultaten tyder också på att färre par bildades. Andelen 25–34-åringar som bodde kvar hos sina föräldrar ökade, liksom andelen vuxna som aldrig hade gift sig. Samtidigt steg aborttalen. Bland 15-åriga pojkar minskade den rapporterade kondomanvändningen, medan förekomsten av klamydia och gonorré ökade.

Adrian Mehics förklaring är att lagarna kan ha skapat större osäkerhet kring hur outtalat samtycke ska tolkas. Personer som oroar sig för att misstolka en partners signaler kan då ha blivit mer försiktiga eller helt dragit sig undan dejtningsmarknaden. Det skulle både minska antalet stabila relationer och förändra sammansättningen bland dem som fortsätter att dejta.

Studien visar däremot inte att samtyckeslagar är skadliga i stort. Den mäter inte lagarnas betydelse för utsatthet och trygghet och bygger på jämförelser mellan länder, inte på ett kontrollerat experiment. Adrian Mehic betonar också att lagarna är relativt nya och att de långsiktiga effekterna ännu är osäkra.

REFERENSER

Mehic, A. (2026). Consent-based laws and aggregate fertility. Journal of Health Economics, 108, 103154. DOI: 10.1016/j.jhealeco.2026.103154

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel