Så fungerar Sveriges nya fregatter – detaljerna som avgjorde

LORIENT. Oljuden kommer från alla håll.

Från övre däck ljuder en kraftfull borr och från nedre däck hörs tunga fläktar. Utanför fartyget står lastkranar redo att bära upp diverse materiel. Då och då skär olika, oklara alarmsignaler genom ljudbilden.

Vi har precis klivit ombord på en sjösatt och snart invändigt färdig fregatt, av typen FDI, som ligger vid försvarsbolaget Naval Groups varv i Lorient, Bretagne i västra Frankrike.

Inne i de trånga passagevägarna går varvsarbetare med skyddskläder i skytteltrafik. Tempot är högt. I innertaken hänger det sladdhärvor och ljusslingor och på durken har täckpapp lagts ut.

Några arbetare bär färgburkar, vilket förklarar den fräna lukten av nymålat, medan andra bär på olika verktyg. De flesta elektroniska system, maskiner och avancerade dataskärmar har täckts med diverse presenningar.

Det här är ingen vanlig byggarbetsplats. Det är ett 4 500 ton tungt och 122 meter långt ytstridsfartyg som Sverige valt att köpa fyra av.

Instruktionerna från vakterna minuter innan vi klev ombord var tydliga:

”No cameras. You can't take any photos or use your phone”.

EFN på plats – när beskedet kommer

I Lorient har det funnits ett örlogsvarv sedan början av 1600-talet. Varvet har haft stor betydelse för franska marinen genom åren och är lika viktigt än i dag. Naval Groups anläggning sträcker sig över båda sidor av floden Scorff och präglar stadsbilden med kranar, hangarer och militära fartyg.

När EFN anländer till Lorient är det fortfarande höljt i dunkel om det blir Naval Group, Wallenbergägda Saab ihop med brittiska Babcock eller spanska Navantia som kammar hem den svenska megaordern på fyra nya fregatter.

Men bara tre timmar innan vi ska närvara vid en sjösättningsceremoni för Frankrikes andra FDI-fregatt kommer beskedet: regeringen Kristersson meddelar att Sverige ska köpa dessa ytstridsfartyg från just Naval Group i vad som blir försvarets största militära kontrakt sedan köpen av 60 Jas Gripen E år 2013. Kostnaden uppgår till runt 40 miljarder kronor och tanken är att de ska levereras mellan 2030 och 2033.

De nya fregatterna blir samtidigt en del av Sveriges bredare försvarssatsning för att nå Natos mål om att lägga 5 procent av BNP på försvaret.

Tajmingen för besöket är perfekt.

Spelet bakom megaordern

EFN möter en påtagligt nöjd Pierre-Eric Pommellet, vd för Naval Group, innan ceremonin och han lyser upp när han berättar hur affären gick i lås. Han sitter på en barstol och i sin högra hand håller han en liten kaffekopp som skvalpar när han gestikulerar livligt.

– Vi är såklart väldigt hedrade och samtidigt väldigt stolta, säger han om det svenska beskedet.

– Vi har haft intensiva diskussioner med den svenska regeringen de senaste månaderna och åren och jag tror att det som var avgörande var hur snabbt vi kan leverera. De kom hit flera gånger för att utvärdera vad vi kunde göra, säger han. 

Tidsaspekten var också något som den svenska regeringen tog upp som ett starkt skäl till varför valet föll på Naval Groups fregatt. Både regeringen och FMV (Försvarets materielverk) har upprepade gånger sagt att det är bråttom att få fregatterna på plats med tanke på det geopolitiskt svåra läget.

Pierre-Eric Pommellet nämner ett bredare strategiskt samarbete mellan Sverige och Frankrike som ett annat skäl till varför det blev just de franska fregatterna.

– Det är ett samarbete mellan Frankrike och Sverige som började med de franska köpen av Globaleye och senast Giraffe 1X-radar. Så partnerskapet handlar om mer än bara fartygen. Det är ett globalt partnerskap för att stärka säkerheten.

Pierre-Eric Pommellet tar sig tid att svara utförligt på frågorna. Han säger att bolaget även för diskussioner med den svenska regeringen om att utrusta fregatterna som Sverige köper med svenska system – ett krav som också spelade in i valet av fregatterna.

– Regeringen har bett om oss om att integrera vissa system från Saab och BAE Bofors, och det är absolut med i vårt förslag. Så dessa diskussioner pågår nu. 

Han utesluter inte heller att de föreslagna systemen från Saab och BAE Bofors kan vara en del i ett förslag till andra länder som väljer att köpa FDI, till exempel Danmark som utreder frågan.

Kritiken mot affären

Även om det var oklart in i det sista att Naval skulle ro hem affären, fanns det tecken som indikerade att det franska försvarsbolaget låg bra till. Till exempel har Frankrike lagt flera stora militära beställningar från Sverige den senaste tiden.

I december i fjol lade de en order på två spaningsflyg av modellen Globaleye med ett ordervärde på cirka 12,3 miljarder kronor. Frankrike ska även ha drivit på för att Nato ska ersätta de nuvarande spaningsflygen Boeing E-3 med Globaleye från Saab, ett avtal som förväntas vara värt tiotals miljarder kronor. Dagen innan fregattvalet presenterades tecknade Frankrike ett avtal med Saab och Scania Frankrike om leverans av radarsystemet Giraffe 1X till den franska försvarsmakten.

Även om ordern nu är på plats så har den mötts av kritik från flera håll i Sverige. Vissa experter har pekat på att det tog lång tid att få avtalet på plats och att Saab tillsammans med FMV i flera år arbetat med att ta fram ett koncept för de nya ytstridsfartygen. Andra har pekat på den stora prislappen och att fregatterna blir prioriterade måltavlor i Östersjön.

Men faktumet att Sverige nu har lagt sin beställning innebär att grannlandet Danmark, som också gått i samma tankebanor, nu hamnar efter Sverige i kösystemet om de skulle köpa de franska fartygen.

– Varvet här i Lorient har i dag kapacitet att leverera två fartyg per år. Vi kommer slutföra leveransen av fyra fartyg till Grekland innan 2030 och sen är det Sveriges tur. Men vi har plats för att leverera till andra intressenter under den här perioden och vi måste samtidigt utöka vår produktionstakt, säger Pierre-Eric Pommellet.

– Men det är inget problem för oss, vi kommer leverera.

”Himlen är blå och gul för Sverige”

Till slut tittar en pressansvarig stressat på sin klocka och söker ögonkontakt med Pierre-Eric Pommellet. Det har blivit dags för sjösättningsceremonin för den andra franska fregatten, namngiven amiral Louzeau, som ska levereras till landets marin. Han får inte vara sen.

Framför högt uppsatta militära toppar, anställda på varvet och chefer på Naval Group kliver Pierre-Eric Pommellet upp på scenen.

– Vi är känslosamma och flera har fällt lite glädjetårar inför detta.

Han hyllar alla som arbetat med projektet för att få den franska fregatten klar och betonar upprepade gångar hur stolt han är, och att det är en stolthet för Naval Group att bidra till säkerheten i Europa. Sedan tar han upp nyheten om den svenska storordern och berättar hur de nu måste accelerera byggprocessen.

– Vi behöver leverera snabbt. Det är ett nytt kapitel som börjar för FDI.

Vid ett tillfälle, när solen hittade fram mellan de annars mörka molnen, konstaterar han:

– Himlen är blå och gul för Sverige i dag.

Lyfter relationen med svenska marinchefen

Nicolas Vaujour, chef för franska marinen, är också på plats och talar vid ceremonin. När han efteråt får höra att vi är från Sverige studsar han till:

– Åh, ni är från Sverige. Vilket sammanträffande. Jag hörde nyheten från den svenska statsministern i morse.

Den franska marinchefen hyllar affären och menar att det rör sig om mer än bara ett kontrakt för ytstridsfartyg.

– För mig handlar det om ett strategiskt partnerskap med Sverige. Jag har mycket goda relationer med den svenska marinchefen Johan Norlén. Vi har träffats många gånger. Så frågan för mig nu är hur vi bygger ett starkare partnerskap tillsammans med samma fregatter för att säkra säkerheten i Östersjön och på öppet hav.

Han säger att fregatterna kommer bli ett viktigt tillskott för den svenska marinen.

– Den här typen av kraftfulla fregatter är verktyget du behöver ha till hands, framför allt i Östersjön. Det här fartyget kan bidra med övervakningsförmåga, luftförsvar och ubåtskrigföring på samma gång. Ni har möjligheten att placera fregatterna vart ni vill längs er kust.

Han riktar även en invit till Danmark inför ett eventuellt fregattköp.

– Jag har också goda relationer med Søren (Kjeldsen, dansk marinchef reds. anm). Så mitt budskap är följande: vi är alltid öppna för att stärka partnerskapet. Diskussionerna vi har är alltid goda.

”It's no picnic in the park”

Hälften av besättningen har sovplatser i aktern på fregatten, medan den andra hälften har sovplatser i fören.

– Om fartyget skulle träffas här där vi står så kan de fortfarande operera fartyget. Det är på riktigt. It's no picnic in the park.

Det säger Hervé Boy, operativ ytstridsfartygsexpert på Naval Group, som tar oss längre och längre in i FDI-fregatten i Lorient, den tredje som ska levereras till den grekiska marinen.

Det finns knappt en detalj om FDI som han inte har koll på. Han är karismatisk och skulle kunna hålla låda en hel dag om ytstridsfartyg, så länge ingen avbröt honom.

– Fartyget kan nästan se ofärdigt ut invändigt. Men alla vapensystem är testade och all elektronik är i gång.

När vi klättrar ned för ytterligare en lejdare infinner sig en klaustrofobisk känsla. Utan fönster och med smala passager åt alla håll börjar fregatten likna en labyrint. Men här ska 125 personer samsas om utrymme – ute på öppet hav.

Med tanke på att fregatten kan vara operativt i upp till 45 dagar i sträck med besättning ombord, ställer vi frågan hur ofta besättningen kan se dagsljuset.

Vi får inget exakt svar. Det beror helt enkelt på hur den operationella verksamheten ser ut.

– Installerat finns ett rött ljus som signalerar när det är natt, säger Hervé Boy.

Gömda luckor för specialstyrkor

Han tar oss vidare till mässen, där besättningen kommer att äta och umgås i omgångar. Borden som är av ljust träslag står redan på plats. Men i övrigt liknar det mer en konferenslokal under uppbyggnad.

Han börjar plötsligt le.

– Fartyget har en bageridel där vi kan baka nybakade croissanter och baguetter, säger han.

Vin kommer också att finnas ombord, får vi veta. Men i mer sparsmakade mängder.

Efter en stund under däck går vi upp på styrbords sida där en sidolucka är utfälld. En likadan lucka finns på babord sida. De kommer allt som oftast vara helt stängda.

– Här är det möjligt att ha snabba ribbåtar gömda, som snabbt kan sjösättas med exempelvis specialstyrkor.

Under hela turen inne i fartyget följs vi av två anställda presspersoner på Naval Group. Och i bakgrunden av ytterligare två personer. De presenterade sig enbart med förnamn, men det är tydligt att de har oss under uppsikt så att vi håller oss inom sagda ramar för turen.

På väg ut från Navals varv stannar vi till vid en bro för att ta några överblicksbilder på de två fregatter som ligger i hamnen. Vi får tydliga instruktioner om vad vi kan – och absolut inte får – fotografera. Vissa bilder vi tar måste efter granskning raderas omgående. Plötsligt svänger en silverfärgad bil in och stannar bredvid oss. Fönsterrutan på passagerarsidan vevas ned.

– Hoppas besöket blev lyckat för er. Det var väldigt kul att ni kom hit, säger Pierre-Eric Pommellet, vd på Naval Group.

Vi byter några snabba ord innan han låter hälsa:

– Visa upp det här för Sverige nu, säger han.